Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA DIALEKTUNDERSÖKNINGARNA VID SKILJOVÄGEN 247
förhållanden, torde den utsikten té sig tröstlös, att institutionens
centrala uppgifter i dialektundersökningens tjänst skulle allt
framgent uppbäras av endast två fast anställda personer: en
föreståndare vars tid under alla omständigheter och allra mest under
långvariga arbeten för nyorganiseringar, som endast stegvis
kunde åstadkommas, till högst betydlig del måste upptagas av
andra göromål än att omedelbart deltaga i undersökningarnas
ledning — och därutöver endast en fast vetenskaplig medarbetare.
Den lösning av dialektundersökningarnas organisationsfrågor,
som alltjämt fortfar att vara ett allmänt känt behov, åstadkommes
ej, om det hela stannar vid den i propositionen föreslagna
anordningen i Upsala, supplerad av den nu föreslagna anordningen
i Lund. Genom den sistnämnda skulle det gamla och angelägna
önskemålet om en särskild ledare för de sydsvenska dialekternas
undersökning äntligen förverkligas. Att professorn i nordiska
språk i Göteborg tjänstgör som ledare för en specialundersökning,
begränsad till Göteborgs och Bohus län samt dessutom delvis
berörande Dalsland, fyller ej ut vad som fattas. Arbetsuppgiften
är flerdubbelt större i Upsala än i Lund och Göteborg
tillsammans. Åtminstone under nuvarande förhållanden är Upsala den
enda ort, där sådana arbeten kunna bedrivas, vilka avse hela
landet — för närvarande särskilt utarbetandet av frågelistorna —
vartill kommer att de delar av det svenska språkområdet, vilka
undersökas från Upsala, ej blott utgöra huvudparten därav med
avseende på yttre omfång, utan även innefatta rikets såväl
ålderdomligaste dialekter som de ojämförligt mest differentierade och
dessutom de centralaste och det är bland de sistnämnda som
upplösningen nu torde vara mest framskriden och
arbetsuppgiften därför mest brådskande.
Tydligen blir det på tilldelning av lotterimedel till
dialekt-undersökningsinstitutionerna i Upsala, Lund och Göteborg, som
man måste bygga ej blott för mera tillfälliga ändamål och för
s. k. fältarbeten, utan jämväl och i väsentlig mån för den centrala
institutionsverksamheten och däribland också för honorerande av
sådana vetenskapliga medarbetare, som behövas under en längre
följd av år, därest arbetena på systematisk materialsamling skola
kunna fullföljas. Ansökningarna om lotterimedel ha dock visat
sig vara förbundna med synnerligen stora vanskligheter. De
höga summor, varpå dessa ansökningar ofta gått ut, verka lätt
avskräckande, detalj motiveringen och beräkningarna kunna vara
19. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
