Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Sorel och fascismen. Av Herbert Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOREL OCH FASCISMEN
av docenten HERBERT TINGSTEN
Då Georges Sorel, syndikalismens teoretiker, dog i augusti
1922 vid sjuttiofem års ålder, hade hans lära, ehuru framlagd
först några år efter sekelskiftet, redan tryckt sin prägel på tidens
politiska tänkande. För de mest skilda rörelser framstod Sorel
som profet. Han var en av de andliga fäderna till bolsjevismen
i Ryssland, likaväl som till nutida fransk nationalism och
rojalism. Lenin och Maurras ha båda funnit stöd hos Sorel. Hans
förnämsta arbete, Réflexions sur la violence, denna egendomligt
kyliga, föraktfulla och likväl passionerade bok, utgjorde en
intellektuell kraftkälla för konservativa och radikala revolutionärer
i skilda länder. Sin största triumf vann dock Sorels lära först
efter mästarens död, då hans lärjunge Mussolini såsom den
fascistiska rörelsens ledare i oktober 1922 erövrade makten i Italien.
Fascismens anor gå naturligtvis vida längre än till Sorel; de
senaste årens energiska genetiska forskningar synas snarast
giva vid handen, att flertalet av den latinska rasens mera
betydande tänkare under de senaste århundradena verkat
befruktande på fascismen. Den största omedelbara betydelsen för den
ursprungliga fascismen hade likväl utan tvivel, såsom Mussolini
tidigare ofta förklarat, Sorel och den av denne starkt påverkade
italienske sociologen Pareto. Såväl under sitt tidigare
socialistiska skede som senare har Mussolini i fråga om sin allmänna
uppfattning framträtt som en lärjunge till dessa tänkare. Hela
hans politiska uppträdande synes betingat av Sorels teorier.
Sorel utgår från Marx och hans lära företer i väsentliga, men,
såsom av det följande framgår, knappast avgörande punkter
stora likheter med marxismen. En grundläggande förutsättning
för den sorelska teorien är framhävandet av klasskampen, striden
mellan de besittande och de, åtminstone relativt, egendomslösa.
Liksom Marx tänker sig också Sorel möjligheten att denna kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0255.html
