Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur: »Svenska folkförfattare». En glimt av den folkliga bildningen. Av Carl Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 LITTERATUR
talan, därför att han var en av dem. Fortsättningen Amerikafararna
vidgar ämnet och ger bilder av äkthet och trovärdighet ur samma
miljö. Sven Henning har även försökt sig på att skildra småländskt
folkliv i andra samhällslager, t. ex. i romanen ’Hjälpprästen’, en
krönika, som är byggd på gamla stämmoprotokoll från en
smålandssocken från 1820-talet. Även för denna skildring har han vunnit
erkännande som stilist, god berättare och krönikör».
Småbrukaren Karl Gustaf Larsson, Burs, Norrlanda, »betecknas
med all rätt som Gottlands hembygdsskald». Det talas om »hans
lågmälta, formrena diktning», och de få rader, som anföras, ge ett
mjukt ackord:
En fläkt av nattviol
från bygdens ängar
en sommarkväll,
Ett svall bland sten och tång
av våg, som häves
in emot land,
Det är min arma sång,
som tungsamt väves
kring bygd och strand.
Hans utgivna diktsamlingar äro Strandbygd (1921) och Hemfärd (1923).
Skräddaren och trädgårdsskötaren J. A. Ekström, Velanda,
Västergötland, har ett hem, Borgen, en egendomlig byggnad, där han har sitt
bibliotek och sin verkstad på en klippbrant. Han presenteras sålunda:
»Ekström är en originell man, mångkunnig och ideellt intresserad. Han
har stor poetisk ordfyndighet och en sällspord förmåga att återge en
naturstämning. Han är lyhörd för naturens skiftningar, och hans för
en lekman enastående botaniska kunskaper återspeglas i hans vers
och visor. — Han är en av Västergötlands bästa folkskalder med starkt
individuellt kynne. Hembygdsvän». Tre diktsamlingar har han utgivit
och uppträder ofta som uppläsare av egna dikter å Gärdshemsmålet.
Folkskollärinnan Astrid Forsberg, Hedvigsfors bruk, Hälsingland,
är bondedotter från ett hem, där man kunde berätta. Hon har
publicerat skisser, sagor och folklivsskildringar i tre samlingar och
1929 utfört den ypperliga »Tungor av eld», där pingströrelsen återges
med gripande, realistisk åskådlighet: dess uppflammande ur
människornas längtan efter mystik och under och dess utbredning genom
en bygd som en vådeld.
Tidningsmannen Fri de Johannesson, Bälsta, Upland, är autodidakt.
»Kampsånger, följetonger, skildringar ur livet, socialt betonade artiklar
och poem höra till hans produktion». I Statare är han statarklassens
ivrige förespråkare. »Han känner det folk och de förhållanden han
skildrar och han gör det med den vakne iakttagarens temperament
och värme».
Byggnadssnickaren Johan Klang, Hemsjö, Blekinge, är särskilt
intresserad av dramatik. I en stillsamt resignerad, ironisk och finstämt
humoristisk berättelse, Överloppsgärningen, ger han en självupplevd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
