- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
412

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Donators vilja. Av August Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*12 AUGUST JOHANSSON

Denna dom gäller visserligen ett annat förvaltningsområde;
men det är väl inte gärna tänkbart annat, än att vad som är
rätt för prästerskapet också är rätt för läroverkslärarna — desto
hellre som dessa i vissa avseenden äro inneslutna i prästerskapets
privilegier. Så vitt jag förstår, utgör följaktligen sagda dom ett
prejudikat, som fastslår den grundsatsen, att en särskild
löneförmån, som tillkommit genom enskild donation och under för
hållanden, som utvisa, att donator velat tillförsäkra vederbörande
en förmån utöver normal genomsnittslön, alltjämt skall utgå
utöver full normallön, utan hänsyn till hur denna har ändrats
under tidernas lopp.

Det är emellertid inte säkert, att en enskild donation har haft
detta klart framträdande syfte. Är så icke fallet, då kan det
sättas i fråga, på vad sätt man kommer donators vilja närmast
— genom att icke desto mindre låta vederbörande tjänsteinnehavare
behålla donationens avkastning eller genom att låta denna komma
läroverket till godo på annat sätt. Men fullt säkert är, att man
kränker donators vilja genom att låta tjänsteinnehavaren få
donationens avkastning och göra motsvarande avdrag på statslönen.
Den enda part, som vinner något på en sådan anordning, är
staten; men hur tveksam man möjligen kan känna sig om
detaljerna i donators motiv och uppsåt, den saken kan man vara
fullkomligt säker på, att det inte är statskassan, han har velat
hjälpa — hade han det velat, så hade han säkerligen skänkt sin
gåva till staten direkt och inte tagit omvägen över en skola och
en skolmästare.

Också i detta avseende finnas prejudikat eller åtminstone
pre-cedensfall. Jag vill nämna ett sådant. Avkastningen av den
förut omnämnda danska donationen till skolmästaren i Malmö
har under större delen av den långa tid, som gått efter
donationens tillkomst, tillfallit vederbörande tjänsteinnehavare. Under
några år av 1800-talet var emellertid detta inte fallet, utan
avkastningen skulle på grund av särskilt kungligt beslut tjänstgöra
såsom ett slags löneregleringsmedel för att utjämna vissa
ojämnheter i Malmö-lärarnas avlöning. Avkastningen gick emellertid
inte åt till detta ändamål, utan det uppstod vissa besparingar.
Efter några få år återfick rektor rätten till sagda
donationsmedel, och för övriga lärare ordnades avlöningen så, att det
inte längre behövdes några utjämningar. De nyssnämnda
besparade medlen fonderades då under namnet besparingsfonden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free