Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Pelle Molin och Norrlandsskildringen. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 HENRY OLSSON
niskor och naturens storhet däruppe», ett arbete som han säger
sig i flera år ha gått omkring alldeles som han »i 7 år gjorde med
Öland». Belysande är också, att Levertins kritiska
Molinrecension följande år uppväckte hans gränslösa indignation och enligt
Söderhjelm^ Levertinmonografi blev en av huvudanledningarna
till hans bitterhet mot denne gamle vän.
Det faller utanför ramen av denna översikt att ens skissera
konturerna till den föregående Norrlandsskildring, som skymtar
i bakgrunden till 90-talets landskaps- och hembygdsdyrkan. Jag
nöjer mig med den enda reflexionen, att man genomgående
skönjer ett nära samband och en växelverkan mellan diktning
och bildkonst. Franzén, som efter Rousseaus mönster upptäcker
de nordiska fjällens skönhet, har i Emili eller en afton i
Lappland inspirerats av gravyrerna i Skjöldebrands Voyage pittoresque
au Cap du Nord (jfr Lamm, Upplysningstidens romantik). J. F.
Höckert, troligen den förste av våra målare som rest i Lappland,
låter enligt Borelius’ monografi utstaka sin reseroute i
anslutning till Petrus LaBstadius’ Journal. Björnson har inspirerats
av Tidemands norska motiv., Tirén förmodligen av Björnson
och Molin av Tirén.
Största intresset i samband med Molin har givetvis den
föregående Norrlandsskildring, som influerats av Björnsons
folklivs-berättelser och därmed spirat ur samma mark som hans egen.
Namnlösa sällskapets strävan var som bekant att skapa en
folklig diktning i stil med Runeberg och Björnson. Till dem som
inspirerats av Synnöve Solbakken och Fortsellinger hörde, som
Lidén visat i sin avhandling om den norska strömningen i svensk
litteratur, bland andra författare också norrlänningen Daniel
Klockhoff; i poemet Vallflickan och prosaberättelsen
Sommarstycke har denne upptagit en god del av den norska fjäll- och
säterpoesien. Ännu intressantare blir emellertid saken, då en
sådan Björnsoninspirerad Norrlandsskildring uppträder mitt
under 80-talet. Det sker under den sociala tendenspoesiens tryck
hos Carl Snoilsky och framväxer hos honom som en
oemotståndlig längtan efter den folkliga diktning, varom signaturerna drömt.
Vid decenniets mitt profeterar han i brev på brev och under
direkt hänvisning till Björnson om den nationella dikt, som skall
komma. Danaren av detta verk skall kärleksfullt uppdaga de
poetiska skatter, som slumra hos land och folk, i stugor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
