Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 ELI F. HECKSCHER
att den ekonomiska verksamheten oavbrutet får ställa om sig
efter ppåräknade händelser. Ingen kan ett ögonblick betvivla
att detta är en dyrbar sak, och den blir dyrbarare, i ju högre
grad produktionsapparatens varaktighet växer, eftersom den då
i och för sig blir i stånd att tjäna en efterfrågan som ligger längre
fram i tiden. Stora mängder av ekonomiska, i fasta anläggningar
nedlagda uppoffringar komma då att bli onyttiga, i den mån
efterfrågan riktar sig åt ett nytt håll. Och vad som därvid
gäller om det döda kapitalet är ej mindre tillämpligt på det
levande. En mängd människor måste ha skaffat sig en
utbildning som förlorar sin betydelse när det blir något nytt som
andra vilja ha; i de ogynnsammaste fallen kunna de förra bli
helt och hållet arbetslösa, och även i de gynnsamma fallen bli
de mindre dugliga än om deras utbildning hade gällt vad
produktionen i- verkligheten kommit att inrikta sig på.
Det finns ett obegränsat antal exempel på verkningarna av
dessa sammanhang. Just nu klaga exempelvis våra jordbrukare
bittert över konsumenternas oförsvarliga lust efter margarin, och
det har ej saknats yrkanden på att sätta det fria konsumtions
-valet å sido i denna punkt, genom att tvinga till inblandning
av en viss procent natursmör i margarinet. Alla veta att det
fria konsumtionsvalet redan helt och hållet har åsidosatts på
brödtillgångens område; där hindras konsumenterna från att
tillgodose sina önskningar efter glutenrikt utländskt vete och
tvingas att ta mer glutenfattigt svenskt vete eller råg än vad
de i och för sig skulle ha önskat. Så till vida är man på dessa
punkter utanför det liberala eller av prisbildningen reglerade
systemet.
I många fall utgår en sådan situation icke från ändrad
efterfrågan utan från ändrad tillgång. I fråga om margarinet är det
efterfrågans förändringar som ha inverkat, i fråga om vetet är
det åtminstone i hög grad den rikligare tillgången på utländskt
vete. Men denna skillnad betyder ej särdeles mycket för det
problem som nu är på tal. Ty om efterfrågan icke finge fritt
råda, så skulle de ändrade tillgångsförhållandena ingen inverkan
kunna utöva, såsom man enklast ser just genom det nu rådande
inmalningstvånget för svenskt vete och svensk råg.
Ännu mycket större räckvidd få emellertid den fria
prisbildningens konsekvenser, när man går bakom efterfrågan på
konsumtionsmedel eller färdiga produkter och tar i betraktande pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
