Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En ny del av den norska historien. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
EN NY DEL AV DEN NORSKA HISTORIEN
Det norske folks liv o g h i• s it o r, i e g j e n n e m t i d e n e, av
Edv. Bull m. fi. Bind V. Tidsrummet 1640 till omkring 1720 av
Sverre Steen. Oslo, H. Areschoug & Co., 1930. 434 s.
Av den nya norska rikshistorien, vars först utkommande del nyligen
recenserades i denna tidskrift, har ännu ett band följt med
erkännans-värd raskhet. En yngre norsk historiker, Sverre Steen, skildrar här
»Tidsrummet 1640 til omkring 1720». I enlighet med verkets plan
lägges även i denna del en huvudsaklig vikit vid den inre historien, »det
norske folks liv», och även här har den ekonomiska utvecklingen
programmässigt skjutits starkt i förgrunden. Framställningen är i god
mening populär, den är livlig och intressefängslande utan att därför den
vetenskapliga problemställningen eller de allvar liga synpunkterna offrats.
En omisskänlig strävan efter objektivitet präglar behandlingen även av
så ömtåliga frågor som Norges ställning inom dubbelmonarkien och
striderna på halvön. Boken erbjuder sålunda en god introduktion för
den, som vill intränga i utvecklingen väster om Kölen under det för den
skandinaviska halvön betydelsefulla skede, som sammanfaller med
Sveriges stormaktstid.
En svensk läsare av Steens bok ilägger ovillkorligen märke till, hur
obetydliga förbindelserna mellan de båda grannlanden varit. Skog och
fjäll ha vänt deras ansikten åt var sitt håll. Bortser man från någon
enstaka utlandssvensk, som kan ha gjort en blygsam insats i Norge,
beröres Sverige (enligt registret) på sju ställen i Steens framställning.
Av dessa gälla de huvudsakliga samtliga de fyra krigen och därmed
sammanhängande politiska förvecklingar. För den ,svenska
härledningen var den norska gränsen en .sekundär krigsskådeplats, där något
slutligt avgörande knappast kunde sökas. Vanligtvis gällde det därför
blott att hjälpa sig fram med minsta möjliga kraftinsats, och svensk
historieskrivning behandlar följaktligen — f rånsett Karl Xllisepisoden —
oftast mera i förbigående krigsrörelserna mot Norge. I denna tids norska
historia åter beteckna krigen med Sverige de egentligen dramatiska
händelserna. Och samtidigt utgör skapandet av den norska nationella hären
det viktigaste steget mot återuppbyggandet av en nationell norsk
statsorganisation. För en svensk läsare är det av mycket sitort intresse att
se dessa företeelser skildrade inifrån. Den viktigaste behållningen är
ett starkt intryck av ätit den norska krigsmakten blivit en faktor att
allvarligt räkna med. Det är en slutsats, soim skarpt framhäver det
militärpolistiskt berättigade i Karl XII:s, Gustav Hirs, Gustav IV Adolfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
