Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Folkförbundet och handelspolitiken. Av Vilhelm Lundvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö VILHELM LUNDVIK
undantagen; 3) träffandet av en förhandsöverenskommelse
mellan europeiska stater i syfte att underlätta uppnåendet av ett
lyckligt resultat av nästa session av konferensen rörande
utlänningars behandling; 4) tarifförhandlingar på grundval av
förslag, som framställts av de brittiska och nederländska
regeringarna och som nedan skola närmare beröras; 5)
förhandlingar rörande ordnandet av varuutbytet med de östeuropeiska
agrarstaterna.
I korthet skall redogöras för konferensens ställning till var
och en av dessa frågor:
Handelskonventionen. Denna hade undertecknats av ett stort
antal europeiska stater men, som så ofta visat sig vara fallet,
hade beredvilligheten att ratificera icke varit lika stor. Inom
den föreskrivna tidens utgång — den 31 oktober — hade endast
åtta stater i vederbörlig ordning ratificerat, nämligen: Sverige,
Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Belgien, Lettland
och Schweiz, varjämte italienska regeringen lämnat
telegrafiskt meddelande om sin ratifikation. Då de stater, som
ratificerat, icke voro beredda att omedelbart sätta konventionen i
kraft för sitt vidkommande och det antyddes, att några andra
stater vore villiga att ratificera, om tiden härför något
utsträcktes, beslöts att förlänga ratifikationsfristen till den 25
januari 1931. I enlighet härmed beslöts, att frågan om
ikraftträdandet skulle avgöras vid en ny session efter den nya
fristens utgång. Utsikterna att vid denna session uppnå ett
bättre resultat förefalla dock icke stora. I varje fall har
brittiske handelsministern vid årets förbundsförsamling förklarat,
att Storbritannien icke för sin del går med på att sätta
konventionen i kraft med mindre nedsättningar i tullarna kunna
utverkas för varor, som äro av särskilt intresse för den
brittiska exporten. Som av det följande framgår, synes det föga
sannolikt, att detta villkor inom den närmaste tiden skall
kunna uppfyllas. Och om Storbritannien motsätter sig
konventionens ikraftträdande torde en del andra staters intresse för
att låta den träda i kraft försvinna.
Import- och exportförbudskonventionen. Då inga utsikter
syntes föreligga att för närvarande vinna ökad anslutning till
denna konvention eller avskaffa de temporära undantag, som
konventionsbestämmelserna medge, inskränkte sig konferensen
till att i slutakten uppmana de delegerade att hos sina rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
