Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Göteborgs äldre historia. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ADOLF SCHUCK
derna mellan de ortodoxa och arminianska partierna skapade
en gynnsam förutsättning för en utvandring av större
omfattning. En energisk emigrantvärvning igångsattes nu i Holland
bland de förföljda sekteristerna och på frikostiga löften
sparades ej. En kommitté bildades i Amsterdam av ett antal
ut-vandringslystna holländare och under sommaren 1620 började
denna underhandla med svenska regeringen. I flera punkter
ligga holländarnes fordringar till grund för det stora
privilegiebrev för Göteborg, som Gustav II Adolf i juli 1621
undertecknade på Älvsnabbens redd. Liksom den ganska likartade
privilegieurkunden för det »äldre Göteborg» av år 1607
innehåller detta en mängd bestämmelser, vilkas förebild tagits
från de mera självständiga nederländska städernas
författnings- och förvaltningsförhållanden, varför de i många
avseenden äro helt främmande för svenskt stadsväsende och
samhällsskick. Så t. ex. skulle Göteborg vara »riksomedelbart»
(»ett omedelbart och fullkomligt stånd och medlem» inom riket),
vilket egenartade privilegium sedermera bl. a. uttolkades så,
att regeringen skulle korrespondera direkt med stadens
myndigheter och icke via landshövdingen. Staden skulle styras av ett
»högt generalstatsråd» (ett dylikt kom dock aldrig att träda i
funktion utan man fick nöja sig med en vanlig magistrat) och
över »konungens höghet, reputation och regalier» ålåg det en
särskild »burggreve» att vaka. Vid stadens domstol skulle de
rättsliga avgörandena stödjas på »sunda förnuftet, allmänna
kejserliga nederländska och andra lagar». Dessutom tillkommo
särskilda förmåner: en borgares egendom fick icke konfiskeras
utom för den händelse denne hade gjort sig skyldig till
högförräderi, en nyinflyttad borgare ägde rätt att i staden åtnjuta
10 års moratorium för sina tidigare skulder och beträffande
förvaltningen av förmyndarmedel fastställdes betryggande
stadgar. Ojämförligt viktigare än dessa bestämmelser voro
dock de vidsträckta ekonomiska förmåner, som tillförsäkrades
staden. Göteborg mottog nämligen i förläning hela Sävedals
härad, Mölndals ström och den vidsträckta allmänningskogen i
Alingsås socken. Mest betydelsefullt för den nygrundade
staden var dock medgivandet, att den under 16 »frihetsår» skulle
för egen räkning få uppbära hälften av de kronan eljest helt
tillkommande inkomsterna av tullar och acciser. Än större var
generositeten mot själva borgarna, vilka under frihetsåren be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
