Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Göteborgs äldre historia. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 ADOLF SCHUCK
ningselementet börjar göra sig så starkt gällande i
stadsstyrelsen, att en främlingsfientlig opposition uppstod inom det
svenska borgerskapet. Ledningen av stadens styrelse hade då
glidit ur van Dijks händer och gått över till ett triumvirat:
den tyske »presidenten» (= borgmästaren) Jakob Hoyer, den
svenske presidenten Nils Börjesson och stadens tyskbördige
»syndicus» Daniel Lange, Kommunala stridigheter förekommo
ymnigt i det nygrundade Göteborg och dess heterogena
befolkning delade lätt upp sig i olika partier. Ofta nödgades
regeringen ingripa antingen genom att sända någon rådsherre till
Göteborg eller genom att uppkalla de förnämsta antagonisterna
till Stockholm. Konflikter förekommo även ofta mellan staden
och kronans myndigheter på orten. Dessa gällde framför allt
tullarna, och kronans nitiske tullnär Henrik Sinklair anklagade
här flera av stadens mest betrodda borgare för svekligt
förfarande. Anklagelserna voro förvisso icke utan fog, ty kronan
hade gått miste om stora summor genom att många köpmän
endast till namnet hade varit borgare i staden och därigenom
kommit i åtnjutande av »frihetsårens» tullfrihet. Den starkt
gynnade ställning, som Göteborg intog i förhållande till rikets
övriga städer, har dock otvivelaktigt starkt bidragit till att
dess utrikes- och inrikeshandel från begynnelsen fick en
omfattning, som vida översteg vad dess föregångare Nya Lödöse
uppnått.
Göteborgs ställning inom Sveriges utrikeshandel grundade
sig framför allt på exporten av järn och trä. Härvid var
särskilt Värmland och Noraskog stadens uppland och den stora
handelsvägen inåt landet var Göta älv och Vänern. Eedan
tidigt finna vi, att Göteborgsköpmän av utländsk härkomst ägnat
sig åt bruksverksamhet i Värmland och alltsedan stadens
begynnelse ha dess borgare behärskat den västsvenska järn- och
trävaruexporten. Transporterna erbjödo dock stora svårigheter
genom de tidsödande och kostsamma omlastningarna vid
Trollhättefallen. De livliga förbindelserna med Värmland hade
även till följd, att städerna Karlstad och Filipstad ledo svårt
intrång i sin handel, emedan värmlänningarna kunde inköpa
de oundgängliga importvarorna billigare i Göteborg.
1637 inträder ett nytt skede i Göteborgs historia genom
upphörande av de gynnsamma »frihetsåren». Här börjar även ett
nytt stort avsnitt i Almquists framställning, som hittills förts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>