Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 16 januari
- Dagens frågor
- »Meteoren» Prytz
- Fackföreningsrörelsens avigsidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av meriter utöver dem som böra besittas av överdirektören vare sig i
statens eller enskild tjänst eller av vetenskapsmannen, den militära fackmannen
o. s. v. Man behöver icke idealisera — liksom icke heller bortse från
avarterna i riksdagslivet — om man finner det endast överensstämma med
bästa ordning, att i riksdagen värdesättningen av de agerande icke sker
efter titlar utan efter prestationer. Blir vägen för några »meteorer»
stenig och stupande, kan felet ligga i bristande anpassning, svagt utvecklad
politisk instinkt, oförmåga att underordna sig, ovilja att sätta sig s. a. s.
på skolbänken och slå i sig pappersluntornas tunga materia. Saknas
dessutom från begynnelsen vana i offentliga värv eller sker den första
konfrontationen med allmänna angelägenheter just i riksdagen, erfordras
förvisso en mer än alldaglig yttre talarattiralj, om en mödosam lärotid skall
kunna undvikas. Den. svenska parlamentarismens belackare ha lätt för att
negligera sådana faktorer, när de begärligt registrera sina »stjärnfall».
Fackföreningsrörelsens avigsidor.
Det gångna året har i glädjande utsträckning
varit förskonat från långvariga och
uppslitande lönestrider. De vikande konjunkturerna ha ju icke heller inbjudit
till mera omfattande aktioner från fackföreningarnas sida. Den som
uteslutande tillskriver arbetsfreden klokheten och vidsyntheten hos
fackorganisationernas ledande män faller följaktligen för frestelsen att göra en
dygd av nödvändigheten. Någon lika tvingande nödvändighet har däremot
icke förelegat, som kunnat stävja det år från år upprepade, fackliga
övervåldet på den medborgerliga friheten. I det avseendet har tvärtom under
1930 arbetarrörelsens skuldkonto högeligen belastats. I en rad fall, bekanta
för varje tidningsläsare, har fackföreningsrörelsen på ett sätt, som utmanat
opinionen inom vida folklager, trampat vedertagna rättsbegrepp under
fötterna.
De senaste fackföreningsövergreppen hava särskilt aktualiserat den
utredning om åtgärder till skydd för tredje mans neutralitet i arbetstvister,
vilken av den förutvarande högerregeringen uppdrogs åt professor
Bergendal i Lund och som väntas föreligga avslutad någon av de första
månaderna innevarande år. Problemet om tredje mans neutralitet bildar kärnan
i det komplex av frågor som fackföreningarnas maktmissbruk väckt till liv.
Helt visst framträda stora svårigheter, när det gäller att i juridiska formler
strängt avgränsa begreppet tredje man. Problemet måste likväl lösas. På
socialistiskt håll menar man, att tredje mans neutralitet i arbetskonflikter
endast är en borgerlig myt. Ingen kan vara neutral i kampen mellan
arbetsgivare och arbetare, här ställes envar inför ett Antingen—Eller. Det
gagnar föga att tvista om ord. Hyser man den uppfattningen, att en bonde,
som köpt ett par skor hos en handlare, vilken hämtat varor bl. a. från en
mindre grossist, som köpt en del artiklar från en större grossist, vilken i
sin tur också haft förbindelser med firman Becker i Stockholm — hyser
man den uppfattningen, att denne bonde tagit ställning till
arbetsgivarpartens favör i Beckerkonflikten, ja, då behöver man icke vidare resonera
om den saken. Denne man är enligt fackföreningarnas mening en
blockadbrytare, som icke beaktat den kämpande arbetarklassens rättvisa krav.
Häråt är icke stort att göra. Det viktiga är, att han och alla andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0052.html
