Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Dagens frågor - Det ekonomiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 53
till det bristande förtroendet till framtiden och sålunda fördröjt en
återhämtning, är det ömtåliga politiska läget både i Europa och på andra håll.
Motsättningen mellan Frankrike och Tyskland, som blir särskilt aktuell
när tyska riksdagen ånyo sammanträder den 3 febr., har starkt försämrat
Tysklands utländska kredit och från fransk sida medfört hemtagande av
tillgodohavanden både från Tyskland och andra länder. Spänningen
mellan Italien och Frankrike består alltjämt, varjämte den inre oron i Spanien
förvärrats. Att en viss misstro råder i fråga om Italiens avsikter framgår
därav, att Italien enligt uppgift skulle sökt erhålla ett lån i New York på
100 milj. dollars, men att vederbörande i Washington låtit finanskretsarna
i Wall Street under hand förstå att ett dylikt lån vore mindre lämpligt.
Vilken stark inverkan den politiska ovissheten utövar på kurssättningarna,
framgår bäst av den låga kursen på det tyska s. k. Younglånet, som
nyligen sjönk under 70 %. Brasilianska obligationer hava kraftigt påverkats
av revolutionen och den efterföljande osäkerheten i Brasilien, 6 Y2 %
statslån ha nyligen noterats i omkring 60 %. Oroiigheterna i Indien och Kina
utgöra särskilt för Englands del ytterligare en deprimerande faktor. Först
ett gott stycke in på det nya året torde det bliva möjligt att med någon
säkerhet avgöra, när en varaktig förbättring kan väntas inträda.
För Sveriges del har under den gångna hösten depressionens inverkan
på produktionen blivit tydligt framträdande. Redan förra hösten inträdde
visserligen en nedgång i järnproduktionen till följd av en minskning i
nybyggnaden av fasta anläggningar, men först nu har minskningen mera
markerat framträtt på andra områden. Till följd av den ryska dumpningen
på trävarumarknaden torde en minskning av den svenska träexporten
under 1931 av c:a 20 % jämfört med 1929 vara att påräkna. Exportsiffran
för november månad 1930 nedgick med omkr. 35 % i förhållande till samma
månad föregående år. Inom sulfitmasseindustrien träffades under
november månad en överenskommelse mellan alla europeiska tillverkningsländer
av betydelse om en produktionsinskränkning om 15 %, vilket beräknas
medföra en årlig minskning på ca. 500,000 ton. Även i Canada har en
avsevärd inskränkning skett, varför utsikter finnas till en stabilisering av
denna för Sverige så utomordentligt viktiga exportmarknad. Det är i
detta sammanhang av intresse att notera att en ny sammanslutning mellan
ett flertal trämassefabrikanter i dagarna kommit till stånd, i det under
ledning av de Kempeska verken ett aktiebolag bildats för gemensamma
försäljningar och inköp för åtskilliga betydande producenter. Genom
denna och de tidigare förefintliga sammanslutningarna av likartad natur
såsom Cellulosabolaget och, för den mekaniska massans del, Svenska
Trä-massekompaniet skapas förutsättningar för ett effektivare uppträdande
på världsmarknaden och underlättas möjligheten att under kritiska
perioder smidigare reglera produktionen.
Beträffande järnmalmsutförseln under 1931 har överenskommelse
träffats med de tyska järnverken om en begränsning av densamma. För
verkstadsindustriens del har utvecklingen varit växlande inom olika branscher.
För kullagerindustrien, som ju har sina förnämsta kunder bland den övriga
mekaniska industrien, icke minst bilindustrien, har den allmänna
depressionen på världsmarknaden varit starkt kännbar. Den svårartade jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
