Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Idéprogram och kommunalpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDÉPROGRAM OCH KOMMUNALPOLITIK 57
grammets författare själva i någon högre grad bidragit att
skapa större klarhet om de »frikonservativas» mål och
avsikter. Deras formuleringar äro delvis oklara och
mångtydiga. I någon mån beror väl detta på, att programmet
har en starkt markerad valpolitisk avsikt och vädjar till skilda
intressen inom huvudstadens väljarekår. I andra stycken
utmärkas programmets formuleringar av en dunkelhet som
snarare beror på oklarhet i tankegången än på avsiktlig
mångtydighet. Få av programmets läsare torde kunna
genomskåda avsikten med och konsekvenserna av den formulering
som givits åt uttalandena i fråga om utrikespolitiken och
försvarspolitiken. Att programmet på skilda håll uppfattats
såsom en orientering i frihandelsvänlig riktning, beror väl
mindre på framhållandet av det självklara och av
riksdagshögern beaktade förhållandet att även andra vägar till
lättandet av jordbrukets svårigheter än tullförhöjningar böra sökas,
utan snarare på att programförfattarna ansett sig böra
rekommendera en svensk handelspolitik, inriktad »på en
allmän successiv nedskrivning av det nu rådande olyckliga
världsprotektionistiska systemet» — en formulering som
osökt för tanken på avrustningsvännernas förordande av
svenskt föredöme ifråga om den militära avväpningen. Ifråga
om nykterhetspolitiken göres ett uttalande, som i påfallande
ringa grad präglas av det positiva intresse för
folknykterhetens främjande, vilket i väsentlig mån kunnat tillgodoses
inom det nu gällande restriktionssystemets ram. Oklarheten
framträder icke minst vid behandlingen av frågan om
demokratien och statsskicket. Kravet på oinskränkt demokrati i
de .kommunala valförberedelserna rimmar icke bra med
kritiken av den politiska demokratien, riksdagens självtagna
maktbefogenheter och det traditionella utskottsväsendets
avigsidor, och ännu mindre med det välmotiverade kravet på
en stark och ledande regeringsmakt.
Det hade utan tvivel varit till gagn för den konservativa
saken om det intresse för idédiskussion, varom programmet
vittnar, tagit sig uttryck i en mera djupgående och
ansvarsmedveten strävan att omsätta de konservativa principerna i
ett bärande handlingsprogram. Ett sådant program skrives
icke för stunden, icke för att värva röster vid ett val. Skall
det bliva av bestående betydelse måste det framgå ur in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
