- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
75

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Macanlay redivivus. Av Herman Brulin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i riket». Det åtnjöt en långtgående självstyrelse, det var
handelns och penningväsendets centrum, rikt och glänsande trots
eländet i dess vanvårdade bottenlager. Fastän det sågs med
sneda blickar av »the Country», hämtade hela England därifrån
»nyheter, åsikter och argument av varje färg i politik, religion,
litteratur och moder». Med särskilt lättflytande penna skildras
kaffehusen, som då spelade en roll liknande klubbarnas i senare
tid. Där kannstöpte man och inhämtade de senaste politiska
och ekonomiska nyheterna, medan den politiska vetgirigheten
för övrigt även i växande utsträckning tillgodosågs av den
numera censurfria pressen och agitationen i dagsfrågorna också
förknippades med den religiösa förkunnelsen på predikstolarna
landet runt.

Bland lantbefolkningen, vars överväldigande majoritet
tillhörde de utpräglat fattiga folkklasserna utan inflytande på
statens ärenden, var det de relativt självägande »freeholders»,
beräknade till 160—180,000 hushåll, som utgjorde det politiska
intressets bredaste och enligt Trevelyans uppfattning också
sundaste underlag. De ägde nämligen — i motsats till vad i
allmänhet var fallet med den något mindre talrika gruppen av
arrendatorer (tenants) — rösträtt till underhuset. »The yeoman»
är ju den engelska litteraturens specielle favorit. Namnet
innefattade vid denna tid båda klasserna, men med sin klangfärg
av folklig självständighet — något i stil med vår »odalman» —
knytes det nog ändå särskilt till freeholders. Det åtminstone
tio gånger smalare skiktet ovanför dessa, »the gentry»,
lantadelns »squires», tas mindre högtidligt; deras levnadsvanor och
egenheter illustreras här med levande drag ur samtida brev och
litteratur av både scenisk, prosaisk och poetisk art.

I sin teckning av de sociala förhållandena blundar Trevelyan
icke för skuggsidorna, men med förkärlek framhåller han de
drag, i vilka han varsnar en förklaring till sitt lands i
jämförelse med andra lugna och sunda utveckling under de följande
seklerna. Den blandning av samhällsklasserna, som på olika
sätt pågick, icke minst då adelns »younger sons» övergingo till
handeln och industrin, betydde ett slags ståndscirkulation till
båtnad för samhällsbyggnadens fasthet, som saknade
motsvarighet ej minst i Frankrike.

Även på de politiska institutionerna ser han med nykter men
förstående blick. Den bild han ger av tidens valseder hjälper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free