Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Dagens frågor - Modern idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Det var nog många, som skakade på huvudet åt
idrottspio-niären Balck, när denne som löjtnant å Sanna hed gjorde
propaganda för sina från England och Skottland hämtade idéer om
kroppskultur. Men på ett halvsekel har idrotten marscherat fram med obetvinglig
kraft och utgör nu en folkrörelse av en så väldig internationell omfattning,
att den näppeligen har någon motsvarighet i världen. Varhelst det finnes
en smula civilisation, där har också idrotten vunnit insteg. Det vore ett
tacksamt ämne för en sociolog att ge en allsidig utredning av idrottens
säregna art och betydelse för nutidens liv. Men ehuru denna fysiska fostran
alltså i sig själv är av oskattbart värde, finnes dock även en tendens att
alltför okritiskt höja den till skyarna; karakteristiskt är att t. ex. ofta
innehållet i Stockholmstidningarnas måndagsnummer till 25 å 30 % utgöres
av idrottsnytt, vilket kanske trots allt är för mycket av det goda. Verkan
av detta skriveri och denna propaganda för idrotten blir ibland motsatsen
till den avsedda: i inflytelserika och bildade kretsar ställer man sig ofta
icke blott fientlig mot tävlingsidrotten utan man blir även benägen att
fördöma idrotten som folkrörelse. Man glömmer lätt, att det släkte, som växer
upp framför allt i städer och tätt bebyggda trakter, ej skulle vara så
fysiskt väl utvecklat, om det ej hade haft idrotten att tillgå, Den, som en
stor del av dagen har sitt arbete i en fabrikslokal, måste känna sig tilltalad
av att å fritiden ägna sig åt friska och hurtiga kroppsövningar i fria
naturen. Tävlingsmomentet i idrotten gör att denna lockar i varje fall
ungdomen mera än gymnastiken. Bestridas torde nog ej heller, att idrotten
utjämnat klassmotsättningarna. Till all lycka har politiken ännu så länge ej
verkat splittrande på den svenska idrottsrörelsen — något som däremot varit
fallet t. ex. i Finland. Det kan i detta sammanhang påpekas, att
idrottstävlingar efter kriget mellan fransmän och tyskar i hög grad bidragit att
föra dessa folk närmare varandra. Å andra sidan är det ett känt faktum,
att just landsmatcher i idrott fånga folkens intresse mer an kanske något
annat, och att en mindre väluppfostrad publik därvid lätt tappar besinningen.
Segrar eller nederlag kommenteras bland menige man som om det rörde sig
om nationens väl och ve. Mången, som annars har blick för det värdefulla
i idrotten, frestas av detta bristande sinne för proportionerna att endast
förlöjliga hela historien. Idrotten har gjort sig alltför bred på andra
intressens bekostnad. Ej heller äro de mest »idrottsintresserade» alltid de
hasta idrottsmännen. Idrotten har för åtskilliga endast blivit ett låt vara
fullt hederligt medel att förtjäna pengar. Formellt sett existerar ju —
frånsett den professionella boxningen — i vårt land visserligen endast
amatöridrott; den, som är det allra minsta initierad, vet dock, att de
främsta »idrottsstjärnorna» i vissa fall leva av idrotten. Det är
överraskande att finna, hur likartad vår tids idrott är med antikens. Som
E. Norman Gardiner i ett förtjänstfullt arbete, betitlat: »Athletics of the
ancient world», klarlagt, urartade i Hellas idrotten fullständigt just genom
de professionella tendenser, som blevo förhärskande. Dock nådde man upp
till nära 300 olympiader, innan de genom ett kejserligt dekret förbjödos.
Fastän den moderna tidens första olympiad ägde rum så sent som 1896
(i Athen), ha vägande röster redan höjts med krav på deras avskaffande.
Det är nämligen uppenbart, att en olympiad som t. ex. den sista i ytterst
Modern
idrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
