- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
116

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAR SKATTELAGSTIFTNING
I STÖPSLEVEN

Av FIL. D:R NILS WOHLIN

Den svenska skattelagstiftningens öden och äventyr ha icke
varit lika oroliga och halsbrytande som många andra länders,
särskilt de förut krigförande staternas, Dess bättre har
utvecklingen hos oss mindre störts av yttre händelser och den svenska
betänksamheten har verkat mera utjämnande i
intressestriderna. Likväl rymmer vår skattelagstiftnings historia
intressanta kapitel och bjuder även på poänger, nog så sensationella.
Man ställes, på detta särskilda område, inför det gamla svenska
agrarsamhällets hastiga omvandling till en modern
industristat, man spårar de stora militärreformerna och den moderna
socialpolitiken som drivande krafter vid skattesystemens
förändringar och skärpningar och man ser tidens väldiga sociala
sjöhävningar kasta skarpa svallvågor in i detta eljest något
lugnare strandvatten.

Grundskatternas avskrivning lade slutstenen i bondeklassens
flerhundraåriga befrielseverk. Redan dessförinnan hade
stads-mannanäringarnas uppblomstring fört frågan om ett nytt och
rättvisare skattesystem fram på dagordningen. Den skymtar
sålunda ej sällan i åttiotalets riksdagsprotokoll; så mycket
mindre förvånande som ju den engelska inkomstskatten
daterade från år 1842. Det skulle emellertid dröja ännu många år,
innan Sverige hann fram till en inkomstbeskattning i modern
mening, byggd på principen skatt efter förmåga.
Sammanblandningen i bevillningsförordningen av fastighetsskatt och
inkomstskatt, överhuvud svårigheten att bryta det historiska
sambandet mellan stats- och kommunalbeskattningen utgjorde
en av de svåraste stötestenarna. De stora
härordningsreformerna krävde emellertid ökade statsinkomster och det
enastående industriella uppsvinget lät det bestående skatte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free