Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 NILS WOHLIN
ligen kungl, förordningen den 28 september 1928 om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt — inrymmer på detta område
inga särskilda nyheter.
Mot den principiella uppfattning, varur dessa
skattelättnader framsprungit och utvecklats, har under de gångna åren
knappast från något håll riktats erinringar. Alla främmande
länders moderna lagstiftning på inkomstbeskattningens område
inrymmer skattebefrielse för små eller mycket små inkomster
ävensom mer eller mindre stora avdrag såväl vid beräkningen
av den skattepliktga inkomsten överhuvud som vid
fastställandet av familjeförsörjares beskattningsbara inkomst.
Stundom hör man visserligen inom konservativa kretsar någon
misstämning, när talet faller på detta kapitel. Men det är mest
i sammanhang med striderna om den direkta och den indirekta
beskattningens inbördes avvägning och då talet faller på den
moderna demokratiens svaga intresse för den direkta
statsbeskattningens nedbringande. Man menar, att en alltför stor del
av nationen, jå den vida övervägande delen av densamma,
alldeles saknar eller ock har helt obetydlig känning av den
direkta beskattningen och därför ställer sig desintresserad i de
med denna beskattning sammanhängande stora
nationalekonomiska problemen. Även med beaktande av vad som är riktigt i
denna tankegång lära likväl små möjligheter förefinnas för en
skärpning nedåt av inkomstskattens skatteskala. I vårt liksom
i andra länder komma striderna kring inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen egentligen endast att beröra den
ekonomiska medelklassens intressen och det produktiva näringslivets
livsfrågor.
På det nu berörda området kan man även från konservativt
håll — måhända främst härifrån — vänta framstötar till förmån
för en ytterligare utbyggnad av avdragssystemet och för en
reformering av härmed sammanhängande beskattningsregler.
Det gäller frågan om äkta makars beskattning samt spörsmålet
om barnavdragens storlek och konstruktion. Liksom i flertalet
andra kulturländer hava även hos oss familjebildningens
svårigheter samt den sjunkande nativiteten kommit i
brännpunkten av den offentliga diskussionen, så mycket naturligare som
man här har att göra med för hela nationens, jå för hela
släktets framtid vitala spörsmål. Även om de mindre lyckliga
tidsföreteelserna på detta område i första rummet måste tillskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
