- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
121

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅR SKATTELAGSTIFTNING I STÖPSLEVEN 121

på vilkas ändamålsenliga lösning vårt lands möjligheter att
hävda sin ekonomiska rangställning i icke ringa mån äro
beroende. Mot den progressiva skalan för bolagsbeskattningen,
som infördes för tjugu år sedan, kunna vägande erinringar
göras. Eftersom den statliga inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen med avseende å fysiska personer är ganska starkt
progressiv, så belastar en sådan progressiv bolagsbeskattning väl
mycket de större inkomsttagarnas inkomster av stora
aktievinster. Den föranleder vidare en strävan att nedbringa
inkomstprocenten genom utvattning av aktiekapitalet. Åtskilliga
andra skäl tala för den progressiva bolagsbeskattningens
ersättande med en proportionell skatt, sådan som t. ex. Förenta
Staternas. Å andra sidan måste den proportionella skatten för
att få samma fiskaliska effekt som den progressiva grundas på
en skattesats, alltför betungande för bolag med mindre
inkomstprocenter. Det finns för övrigt ett visst mellanregister
av inkomstprocenter, som för näringslivet är det viktigaste,
och spörsmålet om bolagsskattens konstruktion nedanför och
särskilt ovanför detta register spelar en mindre roll.
Ansträngningarna torde därför böra inriktas på en svagare
pro-gressivitet inom det ifrågavarande intervallet av
inkomstprocenter, d. v. s. skattelättnader för bolag med mera normal
relation mellan inkomst och kapital. Då emellertid en sådan reform
skulle innebära en viss minskning i statsinkomsterna och det
nutida folkväldet säkerligen icke vill lägga den ökade bördan på
de mindre bemedlade, ställes man inför frågan om den
lämpligaste kompensationen för statsverket. Skulle denna
sistnämnda erbjudas i form av en något ökad
förmögenhetsbeskattning, t. ex. sextiondedelens ökning till en femtiondedel
eller mera, kan man vänta skarpa divergenser mellan
storindustriens och den fastighetsägande lantbruksbefolkningens
intressen. Det kan föra den näringsbetonade och
jordbruksvänliga konservatismen in i en otrevlig återgränd, ur vilken dock
en utväg möjligen kan finnas. Större perspektiv öppnar tanken
på den s. k. kupongskattens introduktion i vår
skattelagstiftning. De stora fördelarna av denna beskattningsform ur
uppbördssynpunkt och även eljest äro väl kända. Men sannolikt
ligger frågan om vår nuvarande bolagsbeskattnings ersättande
med en sådan kupongskatt utanför de praktiska möjligheternas
ram. Däremot lär önskemålet att icke låta utlänningar slippa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free