Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Flygvapnet och kommande krig. Av Gustaf Sergel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot hemländerna. Formen nu blev en annan än medeltidens
— i stället för plundring och rov trädde blockad och
propaganda — men krigföringens väsen blev detsamma: hotet och
trycket mot fiendens befolkning och dennas livsbetingelser. I
och med luftangreppen mot bebyggda orter började även
formen att likna den medeltida, den direkta förstöringen av
hemorten.
En liknande utveckling kan iakttagas på sjökrigets område.
Trots fartygsartilleriets ökade kraft gynnar utvecklingen allt
mer den, som önskar undandraga sig ett avgörande. Genom
att han i allmänhet kan falla tillbaka på sina baser, ställer
han angriparen inför svårigheten att överhuvud taget
framkalla ett avgörande till sjöss. Jämför man de operativa
tankegångar, som lågo bakom sjökrigföringen under världskriget
och lantkrigföringen under 1600-talet, äro också likheterna
slående.
Dessvärre är det omöjligt — om man vill hålla sig på
verklighetens mark — att i närvarande stund bedöma, huru de
avgörande förhållandena i framtiden komma att ställa sig för
flygvapnet. Ej ens några säkra hållpunkter kunna givas. Det
enda, som kan göras, är att påvisa de konsekvenser, vilka olika
utvecklingstendenser inom flygvapnet kunna medföra. Det
moderna flygvapnet är nämligen icke prövat i krig. Att draga
slutsatser ur erfarenheterna från världskriget är icke
tillrådligt. Förhållandena äro ej jämförbara. I detta krig uppträdde
flygvapnet huvudsakligen som ett hjälpmedel till de äldre
stridsmedlen och anpassade sin verksamhet efter
ställningskrigets speciella förhållanden. Först mot krigets slut kan man
börja skymta tendenser till en självständig luftkrigföring.
Men mellan då och nu ligger en ytterligare utveckling av
mycket stora mått.
De ständigt ökade kvalitativa prestationerna giva endast en
ensidig belysning av vad som skett. Härutöver måste den
kvantitativa tillväxten beaktas. För denna är dock icke de
stora staternas tillgång på för stridsbruk direkt avsedda
maskiner någon tillförlitlig värdemätare. Nätet av flyglinjer, som
med allt tätare maskor omsluta kontinenterna, flygindustriens
tillväxt och tillgången på flygkunnig personal, med andra ord
möjligheterna för en stark utsvällning av flygvapnet, är även
den vägledande. Hur kurvan framdeles kommer att se ut, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
