Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Dagens frågor - Det ekonomiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 DAGENS FRÅGOR
av sågverksdriftens resultat att en lönereducering trots de redan tidigare
inom denna rörelse förhållandevis låga lönerna synes ofrånkomlig. I flera
fall uppstår redan nu direkt förlust på sågverken. Virkesförsäljningarna
hittills i år hava uppgått till endast c:a 300,000 standards mot ungefär
det dubbla vid motsvarande tidpunkt förra* året, varjämte priserna stadigt
sjunkit. Den genom talrika utvidgningar och nyanläggningar föranledda
starka ökningen i sulfatproduktionen medförde under 1930 ett kraftigt
prisfall för sulfatmassa, och då sulfätfabrikerna äro betydligt mera
kapitalkrävande än sulfitfabrikerna påverkar detta givetvis i betydande grad
resultatet särskilt för företag, som arbeta med mycket främmande kapital.
För sulfitmassa har marknaden varit stadigare, och den under förra hösten
genomförda internationella produktionsbegränsningen om 15 % har
medfört i stort sett oförändrad prisnivå sedan december månad förra året.
Ett belysande exempel på den nuvarande skillnaden i avkastning på
sulfat- och sulfitmassa ger Berg vik-Ålas bokslut, som specificerar vinsten
på de olika grenarna. År 1929 utgjorde vinsten på sulfattillverkningen
1,51 milj. kr. på en produktion av c:a 45,000 ton och år 1930 0,25 milj.
kr. på c:a 40,000 ton. För sulfit var vinsten år 1929 2,75 milj. kr. på en
kvantitet av c:a 47,000 ton och år 1930 1,08 milj. kr. på c:a 46,000 ton.
Vid jämförelsen mellan de bägge åren bör iakttagas att kostnaderna för
uppläggande av ett större obligationslån under år 1930 helt avskrivits på
detta år, varför den faktiska vinstminskningen på de olika grenarna ej är
fullt så stor, som siffrorna ange, men nedgången är dock mycket
betydande och särskilt till nackdel för sulfaten.
En blick på sammanställningen visar att Fiskeby och Munksjö rönt
betydligt mindre inverkan av depressionen än de övriga företagen. Detta
torde äga sin förklaring däri, att deras huvudsakliga tillverkning är
papper och därvid för Munksjös del särskilt vissa väl inarbetade produkter,
som äro mera okänsliga för konjunkturväxlingarna. En sammanslagning
mellan de båda företagen har f. ö. nyligen beslutats.
Stora Kopparberg och Uddeholm, vilka ju båda förutom
trävaruhante-ring driva en mycket betydande järnbruksrörelse, tillkännagiva även
minskade vinster och utdelningar. För Stora Kopparberg föreligger en
nedgång i nettovinsten från 4,27 milj. kr. till 3,71 milj. kr. och utdelningen
sänkes från 7 till 6 %. Trots sänkta priser har bolagets järnproduktion
kunnat i stort sett upprätthållas. Det sammanlagda försäljningsvärdet för
bolagets produkter har nedgått från 62,8 milj. kr. 1929 till 56,4 milj. kr.
1930, men denna siffra ligger dock högre än under något av åren 1925
till 1928. Genom sina låga bokvärden och sin utomordentliga likviditet är
bolaget bättre än de flesta rustat att motstå depressionens påkänningar.
Uddeholm visar betydligt starkare vinstminskning. Trots att de fore
bokslutet verkställda avskrivningarna minskats med c:a 3 milj. kr. mot
året förut har brutto vins t en nedgått från 8,28 till 7,25 milj. kr.
Nettovinsten har reducerats från 4,7 till 2,9 milj. kr., men härvid är att märka
att c:a l milj. kr., utgörande engångskostnaderna för under året upplagda
obligationslån, direkt avskrivits innan nettovinsten framkommit.
Den mekaniska verkstadsindustriens resultat äro betydligt mera växlande.
Nettovinster och utdelningar under de fyra sista åren för några av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
