Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Finska litteratursällskapets grundläggande. Av Volmar Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA LITTERATURSÄLLSKAPETS GRUNDLÄGGANDE 225
Creutz och Franzén, redan uppenbarat sig genom en varmare
bildprakt och ett mera skimrande blomsterliv.» Hammarsköld
slutar sin ovan citerade anmälan av kalendern Auras första
årgång med den anmärkningen, att han väntat upplysningar
»om den så obekanta, så originella urgamla finska
nationallitteraturen, att något sådant skulle givit Journalen intresse för
hela det bildade Sverige». Samma förhoppning uttalas även
framdeles med eftertryck i en annan anmälan.
Det är i sanning egendomligt, att från rikssvenskt håll skulle
komma en uppmaning till dessa vitterlekare i Finland att icke
imitera svenskt och utländskt utan hålla sig till sitt eget —
»man skulle nästan tro», säger Werner Söderhjelm
(Åboromantiken, sid. 107), »att det är Porthans röst, som talar genom
Hammarskölds mun».
Dylika uppmaningar klingade icke heller för döva öron, utan
föllo i god jord hos de patriotiska finnarna. Bland dessa bör
särskilt nämnas den savolaxiska studenten Karl Axel Gottlund,
som under sin vistelse i Uppsala hade känt sig livligt tilltalad
av göternas kärlek till Sveriges forntid. Efter det man i
Uppsala för Gottlund uttalat sin förvåning över att de finska
akademikerna icke bättre tagit till vara sitt eget lands litteratur
och språk, fastän de skrivit disputationer i de mest avlägsna
ämnen, skrev Gottlund i ett entusiastiskt brev till sina vänner
i Finland, att de borde sluta ett förbund »på det att icke
Finlands litteratur genom vårt f or vållande skall förgås, och låt
oss så mycket i vår förmåga står utbreda och belysa det».
Gottlund blev dock icke initiativtagaren till grundläggandet
av Finska Litteratursällskapet, men i en annan mening
kommer han alltid att ha äran av att först givit uttryck åt en
idé, som står i nära samband med den finska litteraturens
uppväckande. Det var Karl Axel Gottlund, som allra först
framkastade den tanken, att alla gamla finska folkdikter borde
samlas till ett helt. Denna kungstanke uttalas i den synnerligen
utförliga anmälan av Fr. Riihs’ bok »Finnland und seine
Be-wohner», som han på Hammarskölds uppmaning publicerar i
Litteraturtidningen år 1817. I denna synnerligen omfattande
anmälan — den går genom åtta nummer — säges bl. a.: ... »om
man ville samla de gamle Nationalsångerna, och deraf bilda ett
systematiskt helt, det må då för övrigt bliva Epos, drama, eller
hvad annat som hällst, skulle deraf en ny Homeros, Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
