Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - En politisk frälsningsarmé. Av Erik Arrhén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfäktades den av general von der Goltz och hans »järnbrigad»
under fejden i Balticum efter världskriget — men innebär
givetvis både en revolution och ett arbete på lång sikt. Den jord,
det tyska folket behöver, skall tagas i öster. Av vem och från
vem?
En segrande Hitler, med majoritet i Preussens lantdag efter
valen i mars nästa år och som följd därav riksdagsupplösning
i riket och nyval med enahanda resultat, vad skulle detta
betyda? Helt säkert skärpt ekonomisk världskris, kapitalflykt
från Tyskland, åtminstone den första tiden, allmän osäkerhet,
hotande kaos. Nåväl, säger Hitler, det är troligt men det gäller
då även andras skinn än vårt. Slutet på det hela blir, att
världens visa fäder träda samman för att rådgöra om den vilde
Michels framtid och den rådplägningens huvudtema måste bli
Versaillesfreden och dess revision. Vi ha nått målet!
Krigsskuldlögnen avlyftes, skadeståndsbetalningarna annulleras,
Tyskland blir i rustningshänseende likställt med övriga makter.
Så kan Hitlers resonemang sammanfattas. Så har han stakat
sin väg och gått den tålmodigt alla dessa år. Hans mission är
att få hämnd på »novemberförbrytarna» från 1918, de
marxistiskt betonade folkledarna, de judiska penningockrarna, som
förrått landet. Inom parentes må anmärkas, att dessa två
kategorier ej ha anledning att hälsa en era Hitler med
vällustrysningar. Det är möjligt, att partiprogrammet även på denna
punkt är tänjbart, men knappast i den utsträckning, som är
nödvändig för att förhindra en flykt ur Germanien. Då
kommer det måhända att rätt ofta klappa på vår »fjällport».
Vad säger då Brüning i nuvarande stund om alla dessa bud?
Även han är patriot. Även han vill befria Tyskland från
Versaillesfredens bojor. Det är tillsvidare orätt, menar han, att
binda Hitler i regeringsställning. Han är bra som larmtrumma.
Den skorrar illa i utlandets öron men den gör oss stora tjänster.
Låt mig efter internationella linjer söka ordna upp vår urusla
ekonomi och allt skall lätta. Man har kunnat tro sig se vissa
åtgärder från Brünings sida, som syftat till att lugna och
tillfredsställa de kretsar, som stå Hitler nära. Men — och detta
är det avgörande — vinner han ej resultat snart, ja, mycket
snart, sättes torpeden under arken. En diktatur Brüning —
som ju även låter sig tänkas, stödd på en till ytterlighet knapp
parlamentsmajoritet, en trogen polisarmé och ett troget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
