Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Sverige och valutakrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Sverige och
valutakrisen.
Den 17 december.
Den svenska penningkrisens historia fram till
pappersmyntfotens återinförande har utförligt och sakkunnigt
skildrats i föregående häfte av denna tidskrift. Vad som sedan inträffat
på valutaområdet har knappast inneburit någon överraskning. Den svenska
kronans internationella värdeminskning har blivit större än vad man i
allmänhet väntat, men fluktuationerna äro ännu alltför starka för att man
skall våga några bestämda slutsatser om deprecieringens verkliga
omfattning. De oroliga svängningarna på valutamarknaden äro irriterande och i
hög grad besvärande för handeln, men detta måste man ju taga med i
räkningen vid övergivandet av guldmyntfoten.
Den offentliga diskussionen om valutakrisen har varit synnerligen livlig
och bjudit på en del intressanta inlägg, bland vilka radiodiskussionen i
Nationalekonomiska föreningen måste räknas bland de mera värdefulla,
därför att den gav den stora allmänheten ett tillfälle att få problemet belyst
från olika sidor i en klar och lättbegriplig form. Diskussionen har i övrigt
huvudsakligen rört sig på två linjer, en politisk och en
teoretisk-national-ekonomisk. Den politiska diskussionen har kretsat kring handelspolitiken
och frågan, vilka åtgärder som böra vidtagas för att begränsa importen och
förbättra betalningsbalansen för att därigenom stärka den svenska kronans
utlandsnotering. Nationalekonomernas inlägg ha huvudsakligen
koncentrerats på uppgiften att utforma ett program för vår penningpolitik med
syfte att förhindra en utveckling i inflationistisk riktning. Det svenska
näringslivets egna synpunkter på penningproblemet ha i denna diskussion
knappast fått några auktoritativa uttryck. De inlägg som gjorts från den
sidan ha i regel rört någon viss detalj och i allmänhet präglats av en
osäkerhet inför problemet i stort, en osäkerhet, som förklaras av den ovissa
och ytterst komplicerade situation, som det svenska näringslivet nu
befinner sig i. Det råder dock knappast något tvivel om att uppmärksamheten
under den närmaste tiden kommer att mer och mer dragas ifrån de
principiella synpunkterna på det penningpolitiska problemet till de rent
praktiska, vilka skola med växande styrka göras gällande från de olika
näringsintressens sida och i de stundande riksdagsdebatterna bemängas med ett
starkt politiskt inslag.
Utvecklingen har under de senaste månaderna i stort sett icke medfört
den lättnad för det svenska näringslivet, som man rätt allmänt väntade som
en följd av kronans frigörelse från guldet. Den exportpremie, som valuta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
