Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Riksdagens arbetsformer. Av G. A. H—n - Polens nationella minoriteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 409
att statsrådsprotokoll i jordbruksärenden böra granskas av
jordbruksutskottet.
Till sist kan man ej underlåta att fråga sig, hur detta nya utskott kan
tänkas komma att bli rekryterat. Att ej de gamla rutinerade
riksdagsmännen, som önska bevara sitt inflytande på ärendesberedningen, vilja taga
plats i ett arbetslöst utskott, är tämligen klart. Kommittén har givetvis
varit medveten härom men synbarligen ansett att detta utskott bör kunna
locka partiledare och andra som ej ha tid eller av andra orsaker ej vilja
sitta i ett arbetstyngt utskott. Om denna kategori verkligen är villig och
tillräckligt stor att fylla detta 16-mannautskott med vidhängande
suppleantannex, framgår ej av utredningen. Men skulle så ej vara fallet, hur
kommer då rekryteringen att se utf Skola partigeneralen och rekryten här
sättas sida vid sida?
Utöver dessa reformer inom utskottsväsendet har kommittén föreslagit en
del välbetänkta förändringar beträffande motionstider, påskferier,
riksdagens avslutande etc. Talmannen har dessutom fått ökade befogenheter vid
debattledningen, en maktökning, som kommer att ställa stora krav på hans
takt och auktoritet och vars lämplighet nog ur vissa synpunkter kan
diskuteras. ^ A TT ..
Polens nationella
minoriteter.
Polska republiken räknar f. n. omkring 31 miljoner
invånare. Därav utgöres bortåt en tredjedel av mer
eller mindre »främmande» folk. Vi ha sålunda här att göra med ungefär
motsatsen till vad man menar med en nationalstat, även om »Polonia
rediviva» älskar att framställa sig som en sådan. De nationalitetsfrågor som
tid efter annan låta höra av sig i polsk politik tala emellertid sitt eget
tydliga språk. Under de första åren sedan den nya statsbildningen kom
till efter världskriget föranledde heterogeniteten i befolkningshänseende
sammanstötningar, exempelvis i folkrepresentationen mer än för
ögonblicket, när allt, i varje fall det mesta, måste underordna sig den verklige
statschefens, marskalk Pilsudskis, vilja. Men i grunden äro
minoritetsproblemen i dagens Polen lika olösta som förut.
Man kan t. o. m. säga, att det finnes tecken som tyda på att de äro
på väg att taga en alltmera elakartad vändning. Detta gäller framför
allt den ukrainska stridsfrågan, som ukrainarna själva snarast synas vilja
ge en separatistisk lösning. Sådan är åtminstone uppfattningen inom
nationella polska kretsar, där man ser den senaste utvecklingen vad
beträffar ukrainarna med verkliga bekymmer. Man känner sig här stå inför
alternativet, att antingen med våld nedslå de hotfulla tendenser som
kommit och alltjämt komma till uttryck på olika vis bland den ukrainska
minoriteten i sydväst och söder, eller låta rebellerna hållas, inskärpes det
på tongivande national-demokratiskt (höger-) håll. I det senare fallet veta
vi ungefär vad vi ha att vänta oss, tillägges det. — Uttalandet härrör
från ledaren för ett parti, som är oppositionellt inställt mot den nuvarande
Pilsudski-regimen i allmänhet och som i fråga om regeringspolitiken mot
»upprorsmännen» i polska Ukraina finner att denna är alldeles för släpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
