Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - En bok om merkantilismen. Av Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
LITTERATUR
Att bringa någon reda i denna omfattande men heterogena litteratur och
påvisa huru den dock trots sin bristfällighet belyser de särskilda
riktningarna eller momenten i den merkantilistiska idévärlden är onekligen en
betydande uppgift. Professor Heckschers arbete lämnar härtill ett
synnerligen givande och i flera hänseenden förträffligt bidrag. Måhända kunde
åtskilliga av de skriftställare han citerar saklöst överlämnats åt glömskan,,
då deras uttalanden tydligen varit alltför obetydliga, ologiska eller
intresse-betonade för att hava utövat något inflytande vare sig på andra
ekonomiska tänkare eller på politikerna, Det är även otvivelaktigt av vikt att
inom en litteratur som utbreder sig över tvenne århundraden eller mera
särskilja tidigare författare från senare och strängt fasthålla den tid och
de omständigheter under vilka en var av dem författat sina skrifter. En
kronologisk analys av merkantilismens litteratur skulle antagligen trots
litteraturens bristfällighet och relativa obetydlighet ådagalägga en i det
hela ganska jämn utveckling av stigande klarhet, precision och
följdriktighet i det ekonomiska tänkandet. En statsman som Colbert, en tänkare som
Locke eller en den ekonomiska förvaltningens och den
ekonomiskt-byråkra-tiska doktrinens kännare sådan som Johan Joachim Becher förmådde dock
giva helt annorlunda konsekventa och systematiska uttryck åt tidens
ekonomiska idéer än tidigare generationer. En dylik betraktelse skulle säkerligen
också visa huru samtidigt med den merkantilistiska doktrinens mest
glänsande framträdande redan på slutet av det sjuttonde århundradet en kritik
sätter in som under det följande seklet vinner i styrka och insikt och
efterhand undergräver det merkantilistiska systemet och förbereder den nya
åskådning som skulle behärska det adertonde seklets senare skeden. I
själva verket var den ekonomiska liberalismen, åt vilken Adam Smith gav
ett glänsande och med ens sällsynt fullmoget uttryck i sitt berömda arbete
Wealth of Nations, djupt förberedd av föregående årtiondens kritik av
merkantilismens principer.
Professor Heckschers arbete belyser rikligen denna utveckling, men en
direkt kronologisk betraktelse av de merkantilistiska författarnas skrifter
och tänkande har icke legat inom hans uppgift. Denna har ju icke varit
att skriva den ekonomiska litteraturens och teoriens historia under
merkantilismens århundraden utan merkantilismens egen historia, den ekonomiska
politikens faktiska gestaltning och skiftande former, dess arbete och
väsentliga resultat, allt under växelverkan med det ekonomiska tänkandets
eller teoriernas utveckling.
Det utomordentligt rika material som en dylik omfattande uppgift
betingar och varutav den samtida litteraturen blott utgör en ringa del har
författaren samlat och genomarbetat i den mån detta synts honom
nödvändigt för att vinna insikt om merkantilismens olika sidor, och han har
därvid koncentrerat undersökningen såvitt möjligt till valda typiska områden
av näringslivet i valda typiska länder — i sistnämnda fall väsentligen
Frankrike och England. Resultaten framlägger han samlade under stora
huvudsynpunkter som tillsamman avse att giva en allsidig och konkret bild
av vad merkantilismen betytt för de europeiska folkens ekonomiska liv
under århundraden och ännu betyder. Merkantilismen som enhetssystem,,,
som maktsystem, som skyddssystem, som penningsystem och som samJiälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
