Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Dagens frågor - Hävdaforskningens förrådskamrar - Sverige och Östeuropa. Ett genmäle. Av W. Kleen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 DAGENS FRÅGOR
Svenska riksdagsakter; men det är signifikativt, att för den ena av dessa
anlitats en historiker, som icke tillhör institutionen.
Förrådet av slagord i den offentliga debatten har på sista tiden riktats
med ett nytt, det oin det vetenskapliga arbetets rationella organisation. Det
förefaller, som om ett första steg mot ett sådant mål lämpligen kunde vara
bortskärandet av organisatoriska bestämmelser, som direkt motverka
vetenskapligt arbete,
Sverige och Östeuropa.
Ett genmäle.
Från överstelöjtnant W. Kleen har Svensk Tidskrift fått mottaga
nedanstående inlägg, som red. icke ansett sig böra vägra plats.
Major Holms artikel med ovanstående rubrik i tidskriftens föregående
häfte bör icke stå oemotsagd i vad angår dess strategiska bedömanden.
Dessa bedömanden utmynna i följande huvudsakliga slutsatser, nämligen
att ett sanktionsingripande till Finlands hjälp vid ett ryskt anfall bör ske
med offensiv ur Polen, eventuellt i samband med överskeppningar av polska
trupper till baltiska eller finska kusterna, samt att ett svenskt
sanktionsingripande i Finland bör ske, endast om Rysslands huvudkrafter äro
bundna på annat håll och om Sverige förfogar över de krafter, som
behövas för att åstadkomma överlägsenhet på krigsskådeplatsen.
Ur strategisk synpunkt — de politiska beröras icke i detta sammanhang —
är kravet på svensk-finsk överlägsenhet på krigsskådeplatsen oförklarligt.
Det kan väl knappast vara förf:s mening, att ett svenskt
sanktionsingripande i Finland skulle ske för att möjliggöra en offensiv. Oavsett alla
andra skäl tala häremot de militärgeografiska förhållandena på Karelska
näset. Vid en framryckning söderut på detta tranges fronten alltmera
ihop genom näsets avsmalnande och genom stora sumpmarker i dess mitt.
Dessa förhållanden gynna försvaret och försvåra anfallet.
Om man utgår från att den finska armén och de med den förenade
svenska sanktionstrupperna skola försvara Finland och icke gå till anfall
in i Ryssland, behöva dessa stridskrafter icke vara motståndaren numerärt
överlägsna. Försvaret kräver nämligen i och för sig mindre krafter än
anfallet. Därtill kommer, att den finska passterrängen i hög grad gynnar
försvaret. Ett svenskt sanktionsingripande i Finland får således åsyftad
verkan, om därigenom en rysk invasion kan avvärjas. Detta i all synnerhet
under förf:s förutsättning, att avgörandet mot Ryssland skall sökas på den
polsk-ryska krigsskådeplatsen.
Man kan beräkna, med huru stora styrkor ryssarna kunna invadera
Finland. Man kan också beräkna, huru stort krafttillskott den finska
armén behöver för att avvärja en invasion. Detta krafttillskott utgör den
svenska sanktionsarméns erforderliga styrka, Några organisatoriska
svårigheter att åstadkomma detta krafttillskott finnas icke.
Förf. talar om polska överskeppningar till finska kusterna och vänder
sig mot påståendet, att Sverige ligger närmast till hands att militärt
ingripa på andra sidan Östersjön till avvärjande av en invasion i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
