- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
234

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Den danska jordbrukskrisen. Av Emanuel Björck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234 EMANUEL BJÖRCK

Av stor betydelse för det danska jordbruket är
valutapolitiken. Omkring den har även stått livliga strider. När
England den 21 september i fjol hastigt tvangs att upphäva
guld-inlösningsplikten, var det ganska uppenbart, att Danmark med
sin stora export på England snart måste följa efter. Varje
vecka, som gick med bibehållen guldmyntfot, måste medföra
betydande offer för det redan förut betryckta danska
jordbruket. I en del av pressen restes emellertid en energisk opposition
mot förslaget att Danmark omedelbart skulle följa Englands
exempel. Regeringsorganet Politiken gjorde gällande, att här
fanns intet val. Bivognen skulle icke försöka att dra
Hoved-vognen; den hade intet annat att göra än att följa efter. Men
emot denna teori restes en indignerad nationalistisk protest.
Eegeringen tycktes ta intryck härav och tovade med sitt
avgörande. Handelsminister Hauge flög till Stockholm för att
inhämta råd och stöd hos hr Hamrin. Men denne var lika litet
som de danska nationalisterna hågad att acceptera
släpvagnsteorien. Hauge fick flyga hem med oförrättat ärende. Men ett
par dagar därefter måste hr Hamrin blygsamt placera sig i
släpvagnen. Det var den 28 september. Dagen efter gingo
danskarna samma väg.

Den danska kronan hade sålunda liksom pundet lösts från
guldet. Efter en hård kamp och betydande uppoffringar
återgick Danmark i december 1926 till guldmyntfot. Dessförinnan
hade man bekymmersamma erfarenheter om inflationens
verkningar. År 1920 var den danska kronan nere i 49 öre. En
måttlig inflation var nu önskvärd med hänsyn till exportintressena.
Men å andra sidan var man mycket ängslig för att icke kunna
hejda inflationen. En fallande kronkurs skulle betyda ökning
i statens och kommunernas skuld i utländska mynt. Statens
ränteutgifter ha i anledning av kronfallet stigit med 14 å 15
miljoner kr. Omedelbart efter guldmyntfotens avskaffande
sjönk kronan till 80 öre. Den har sedan svängt mellan 68 och
78 och var den 15 juni 74. Den följde i slutet på 1931 och
början på 1932 sterlingen. Denna utveckling var fördelaktig med
hänsyn till den danska jordbruksexporten till England.
Danmark bevarade därmed samma ställning, som om båda
länderna hade bibehållit guldmyntstandarden.

Men risk ansågs föreligga att man icke skulle kunna hejda
en fortsatt inflation. Importen steg oroväckande. En närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free