Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Dagens frågor - Sommar i Finland - Den första etappen i Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 DAGENS FRÅGOR
en omplacering på inrikesministerposten, närmast under hänvisning till den
notoriska motsättningen mellan frih. von Born och hans för
högerradikalismens krav mera lyhörde biträdande kollega hr Männer. Artikeln har
tolkats och kan väl endast tolkas som en vink, att tiden kan vara inne att
även frih. von Born offras på försoningsaltaret. Debatten är nu i full
gång: Uusi Suomi har uttalat sitt livliga gillande, agrarpressen,
framstegspartiets organ, svenska landsortstidningar som Wasabladet m. fi.
protestera med största indignation. Men ovissheten kvarstår.
Under allt detta pågår sedan den 26 juli den stora rättegången inför
Åbo hovrätt mot de i Mäntsäläupproret inblandade. Åklagaren, vars
inlaga slutade på över tretusen sidor, påyrkar strängaste straff efter både
upprors- och högförräderiparagraferna. Försvarsadvokaterna, till vilka
räknas ett par av Finlands skickligaste jurister, anstränga sig att reducera
hela affären till fredliga och oskyldiga opinionsyttringar. Och de
anklagade själva, både de fängslade och de som gått fria, bedyra tämligen
enhälligt, att allt kommit som en överraskning för dem, att deras enda
strävan gått ut på att förhindra än svårare komplikationer, och att landet väl
rätteligen borde vara dem tacksamma, att allt gick, som det gick. Att
uttala sig om utgången tjänar i skrivande stund — mitten av augusti •—
föga till. Möjligen må påpekas, att när hovrätten på formellt juridiska
grunder hemställde om en del av de häktades försättande på fri fot — de
hållas nämligen fängslade ej på grund av domstolsförordnande utan i kraft
av bestämmelser i skyddslagen för republiken — avslogs detta av regeringen.
Redan för några månader sedan framhöll en
representant för de ledande makterna nere i Geneve, att
den eftersträvade nedrustningen på grund av förhandenvarande
förhållanden måste komma att verkställas i etapper, och att den under inga
omständigheter nu kunde förväntas komma till stånd »omedelbart och i ett
sammanhang». Vid tidpunkten för detta uttalande och ännu till för en
mycket kort tid sedan föreföll emellertid den etappvisa nedrustningen lika
osannolik som den omedelbara och totala, Icke förty föreligger det. nu en
av konferensens majoritet antagen resolution rörande en s. k. kvalitativ
begränsning av rustningarna, vilken, enligt hr S an dl er s karakteristik, »är
på vissa punkter bättre än man väntat, på andra sämre än man fruktat».
Av den kritik, hr Sandler under debatten bestått förslaget, framgår, att
de till pressen lämnade referaten av resolutionens innehåll icke äro fullt
klargörande, men det synes ändock föreligga anledning att här söka i
korthet påpeka, vad ett förverkligande av resolutionens bestämmelser — i den
mån de äro kända — i försvarspolitiskt avseende innebär för vårt lands
vidkommande.
Det torde knappast kunna bestridas, att presidenten Hoovers kända, till
konferensen strax före midsommar avgivna »budskap» varit av
utslagsgivande betydelse för åstadkommandet av den enighet om åtminstone några
åtgärder till en begränsning av rustningarna, som nu faktiskt
åstadkommits. Resolutionen riktar sig också konsekvent mot de s. k. anfallsvapnen
och syftar i överensstämmelse med Hooverförslagets principiella inställning
till en viss reducering av dessa, samtidigt som ett upprätthållande av den
nationella försvarskraften säkerställes. Som bekant innefattar resolutionen
Den första etappen
i Geneve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
