Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR LEVNADSSTANDARD 301
förhoppning att även ett antal jordbrukarhushåll skall komma
att taga del i socialstyrelsens hushållsbokföring. Det vore
otvivelaktigt av största intresse att erhålla ett material för
bedömande av typiska jordbrukares levnadsvillkor i förhållande till
andra samhällsklassers.
Lantarbetarnas levnadsstandard blev föremål för en
undersökning från socialstyrelsens sida år 1920. Tyvärr ha dock
deras lönevillkor under åren därefter undergått en avsevärd
försämring och samtidigt varutillgången blivit mycket rikligare
än vid denna tidpunkt. Det är därför vanskligt att med
utgångspunkt från nämnda undersökning draga slutsatser fram
till nutiden.
Av lönestatistiken synes emellertid framgå, att under
efter-krigsåren det ekonomiska framåtskridandet varit relativt
obetydligt för denna arbetargrupp. Utan att av föreliggande
material våga draga några siffermässiga slutsaster, vågar man
dock uttala, att en viss förbättring successivt inträtt. Denna
har särskilt accentuerats därav att i avsevärd — om ock ännu
alltför liten — omfattning gamla dåliga bostäder utbytts mot
nya, bättre. Den mångenstädes minskade familjestorleken i de
ofta trånga bostäderna verkar givetvis i samma riktning.
En ur många lantarbetarhushålls synpunkt ogynnsam faktor
har däremot varit, att jordbrukets rationalisering i stor
utsträckning nödgat lantmännen att göra sig av med mindre
förstklassig arbetskraft, som förr utan större svårighet fann
sin utkomst vid gårdarna. Härigenom har en viss känning av
arbetslösheten framträtt även på landsbygden.
Slutligen några ord om levnadsvillkoren inom den typiska
medelklassen, särskilt den av tjänstemannakaraktär.
Att denna grupp och måhända främst statstjänstemännen
med högskole- eller däremot svarande utbildning icke höra till
de av utvecklingen gynnade, torde vara allmänt erkänt bland
dem som trängt bakom slagorden och vågat sig in i den djungel,
som lönereglementena utgöra. Att den med utgångspunkt från
lönevillkoren 1905—1910 för betydande kategorier av
statstjänstemän med c:a 15—20 % sänkta reallöner i avsevärd grad
kompenserats med bisysslor, har redan nämnts. Att den för
tjänstemännen liksom för pensionärer och rentiärer tämligen
genomgående minskade köpkraften medfört en mycket allmän
inknappning på bostadsutrymmet, är även allmänt känt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
