Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Dagens frågor - Det ekonomiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 315
prisläget, synas hava utlösts genom den optimistiska stämning, som
utgången av Lausannekonferensen framkallade. En långsam prisstegring på
de flesta mera betydelsefulla råvarumarknaderna begynte, vilket
framkallade ökad livaktighet i affärerna och jämsides härmed en sakta
fortskridande kursförbättring på fondbörserna. På New York-börsen visade flera
tongivande papper en kursstegring av över 100 % jämfört med den
föregående bottennivån.
De sista veckorna synas emellertid ha medfört en stagnation i den
lovande utvecklingen av råvarupriserna. I vissa fall ha nya prisfall
uppträtt, särskilt för vete och bomull. Detta har i sin tur orsakat stiltje på
aktiemarknaden med vikande kurser. Det väntade uppsvinget inom
näringslivet har ej förverkligats i större utsträckning och någon varaktig
förbättring utöver säsonguppryckningen kan f. n. knappast skönjas.
Förtroendet till framtiden brister tydligen alltjämt. De nya hinder för
det fria handelsutbytet, som ständigt resas i form av höjda tullmurar,
im-portkontingentering och valutarestriktioner och vilka synas bliva bestående
för lång tid framåt, äro en verksamt bidragande orsak härtill. Detsamma
gäller de osäkra politiska förhållandena. Det stundande presidentvalet i
Amerika, där demokraternas utsikter på sista tiden förbättrats, har utan
tvivel medfört en viss återhållsamhet i affärslivet. Det genom Tysklands
upprustningskrav på sistone starkt försämrade förhållandet mellan
Frankrike och Tyskland liksom det labila inrikespolitiska läget i detta senare
land äro faktorer, som verka i samma riktning.
De hittills hemlighållna resultaten av den stora imperiekonferensen i
Ottawa ha i dagarna publicerats och innebära överenskommelser om
preferensbehandlingar och i samband därmed stående tullhöjningar mot
utomstående länder beträffande en stor mängd varuslag. För Sverige och
i synnerhet för Danmark blir framför allt den engelska smörtullens
höjning av betydelse.
En glädjande faktor för Sveriges eget vidkommande är det goda
resultatet av årets skörd. Enligt preliminära beräkningar uppgår skörden
av höstvete till 587,000 ton och av höstråg till 435,000. Inräknas även
vårvete och vårråg torde kvantiteten komma att utgöra c:a 700,000 ton
vete och ungefär 440,000 ton råg, vilket sammanlagt är de högsta siffror,
som hittills uppnåtts. Härigenom torde hela det inhemska behovet av
brödsädesspannmål vara täckt, vilket kommer att innebära en betydande
lättnad i handelsbalansen.
Utvecklingen av den svenska handelsbalansen under innevarande år har
varit påfallande ogynnsam i jämförelse med grannländernas. Såväl Norge
som Danmark visa praktiskt taget jämvikt mellan export och import
under augusti månad i år medan Sverige för samma, månad visar ett
importöverskott av 20,6 milj. kr. Finland har för tiden jan.—aug. visat ett
exportöverskott av 843 milj. finnmark. För samma tid uppvisar vårt land
ett importöverskott av 166 milj. kr. Givetvis har den långvariga
massakonflikten under våren inverkat ofördelaktigt på exportsiffrorna.
Förklaringen till att importen trots valutafallet kvarblivit på en så hög nivå
måste emellertid sökas i det förhållandet, att den svenska allmänhetens
köpkraft fortfarande synes vara stor. Jämfört med motsvarande tid 1929
22— 32714. Svensk Tidskrift 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
