Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 19 nov. 1932 - Socialpolitik och ekonomisk verklighet. Av Karl Wistrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPOLITIK OCH EKONOMISK VERKLIGHET 347
som ligga långt under kostnaderna för en ekonomiskt möjlig
produktion i flertalet övriga länder. Det är lika bekant,
huru-som en bidragande orsak härtill varit att för drivningarna
använts tvångsarbete nnder upprörande former. Vid förra
årets arbetskonferens väcktes av den schweiziske
arbetsgivarrepresentanten Tzant fråga om arbetsbyråns medverkan till att
denna trafik, vars ödesdigra verkningar då började bliva
märkbara, sknlle i en eller annan form hejdas. Arbetskonferensen
hade jnst gått i författning om en konvention till förhindrande
av tvångsarbetet i kolonierna; här försigginge jn ett
tvångsarbete under långt mera upprörande former och med långt
mera ödesdigra verkningar.
Men härtill vägrade Albert Thomas bestämt sin medverkan.
På alla uppmaningar härtill svarades endast, att detta icke
tillhörde byråns uppgift, med uppbjudande av hela sin
dialektik visade han, att formella hinder härför förelåge — ett
tillvägagångssätt i bestämd strid med det eljest vanliga, där
juridiska invändningar sällan pläga få verka hindrande för att
i tveksamma fall utvidga byråns verksamhetsområde. Här
stode, enligt Thomas’ mening, arbetsorganisationen alldeles
hjälplös, då Sovjetunionen ej tillhörde arbetsbyråns klientel,
och mot en dylik form av sweating — tyvärr nog den mest
effektiva, som någonsin förekommit i vår tid — hade byrån
inga hjälpmedel.
Denna inställning skulle ju synas gåtfull, om man ville göra
något effektivt mot en av de sociala olägenheter, som verkligen
kunde nås genom en överenskommelse mellan
arbetsorganisationens medlemmar. Men den förklaras genom den politiska
inställning, som arbetsbyrån har, och med Thomas’ egenskap
av socialdemokrat. Skiljelinjerna mellan socialism och
kommunism äro ej lika utpräglade i alla Europas länder, och ett
uppträdande gent emot Sovjetunionen skulle på många håll
uppfattas och utnyttjas som ett förräderi mot arbetarklassens
sak. De sakliga skälen fingo vika för de politiska.
Arbetsbyrån har emellertid haft även andra tankar om sättet
för arbetslöshetens bekämpande än dem, som relaterats här
ovan. Albert Thomas framkastade året före sin bortgång en
stor tanke på fastställande av ett internationellt arbetsprogram,
nämligen gemensamma företag av de olika länderna, avseende
väganläggningar och en del andra åtgärder av mer eller mindre
Svensk Tidskrift 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
