Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Dagens frågor - Svensk radikalism - Hitlers andra chans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nästan ännu, större betydelse har föreningen likväl haft på ett annat
område än det politiska, I det svenska folkbildningsarbetet hår Verdandi
tillsammans med den ungefär samtidiga konservativa föreningen Heimdal
gjort en synnerligen viktig insats. Än är det lyckligtvis alltför tidigt att
fälla något slutligt omdöme om denna; det blir kanske en uppgift för
framtida kulturhistoriker. Det må vara nog att erinra om de bekanta
småskrifterna, av vilka flera gått ut i hundratusentals exemplar, och om
det oerhörda inflytande dessa ha haft på svensk arbetareklass. Även bör
man kanske tänka på Verdandis arbete för folkbibliotekens utveckling,
och på det stora nordiska folkbildningsmöte, som år 1901 anordnades av
Verdandi och Heimdal gemensamt. I minnesskriften har föreningens
folkbildningsarbete blivit föremål för en lång och intressant artikel av
småskrifternas nuvarande redaktör, en man av amerikanskt hurtigt snitt, en
doktor Almus Pickerbaugh i Uppsala, med ett redligt nit för
upplysningens sak och en utomordentlig erfarenhet på detta område.
Allt som allt kan Verdandi blicka tillbaka på ett arbete av större
allmänt intresse än vad som i allmänhet brukar beskäras en studentförening.
Men femtioårshögtiden har också givit tillfälle att konstatera, i huru hög
grad föreningen tillsammans med hela den svenska liberalismen har skiftat
karaktär under den gångna tiden. Från att under sina första år ha
kämpat med ungdomlig entusiasm mot ett till synes nästan oövervinneligt
motstånd och under mannaåren föra fram ett stort anlagt konstruktivt
program ha båda numera slagit sig till ro. Stora delar av programmet
ha realiserats, och deras vidmakthållande har blivit en för alla gemensam
uppgift. Andra delar ha genom händelsernas utveckling förlorat sin
aktualitet, och någon omvandling har icke ägt rum. Så ger just en sådan
minnesskrift som denna, kanske främst genom att den återkallar i minnet
förflutna tiders stordåd, lätt ett intryck av, att den svenska borgerliga
radikalismen har en stor historia, men knappast någon framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
