Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Krigshändelserna - Vår handel med Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dena på denna krigsskådeplats kunna närmast betraktas som olidliga
för europeiska trupper.
På sydfronten ha italienarna under general Grazianus energiska
ledning nått vissa viktiga vägknutar och anledning synes föreligga
att här emotse vissa italienska framgångar.
När detta skrives, kommer underrättelsen, att general de Bono
under hedersbetygelser hemkallats, ersatt som generalguvernör och
högsta ledare av operationerna med generalstabschefen, marskalk
Badoglio. Detta torde framför allt innebära, att de Bonos
hittillsvarande försiktiga krigföring kommer att utbytas mot ett mera
energiskt tillvägagående. Svårigheterna för italienarna stiga
givetvis ju längre in i landet de komma. Huruvida man nu står inför en
anfallets kulmination, varom många spått, är vanskligt att döma.
18 nov. 1935.
Vår handel med Italien. Inför sanktionsåtgärderna mot Italien frågar man sig,
vilken roll Italien spelar i Sveriges handelsutbyte med
främmande länder. Sedd i stort sammanhang är denna roll ej så
betydande, som man kanske frestades att tro. Enligt 1934 års
officiella svenska statistik utgjorde exporten från Sverige till Italien
30,ii milj. kr. eller 2,39 % av vår sammanlagda export. Importen från
Italien belöpte sig samma år till 18,8 milj. kr. eller 1,45 % av den
sammanlagda importen. Sveriges exportöverskott utgjorde således 12,i
milj.; motsvarande överskott för år 1933 var 8 milj. kr. Så långt
statistiken för dessa år talar, liar Italien spelat för Sverige en större
roll som exportland än som importland, varför sanktionsåtgärderna
hårdare skulle drabba de svenska exportörerna än importörerna.
Av den svenska exporten till Italien under 1933 utgjordes över 50 %
av pappersmassa, varav största delen som bekant användes inom den
italienska konstsilkesfabrikationen. Näst i betydelse kommo järn och
stål och arbeten därav, därefter fartyg samt maskiner och apparater
av olika slag. Importen från Italien har till omkring hälften utgjorts
av färsk ocli torkad frukt, grönsaker, majs och andra vegetabiliska
ämnen. Konstsilke, ylle-, silkes- och bomullsvävnader representera
en annan stor post. Därnäst i betydelse komma kemiska produkter,
såsom svavel och koksalt. Rätt stor förbrukning finnes i Sverige
även av italienskt vin, hattar, marmor, bilringar m. m.
En viss utjämning i handelsutbytet med Italien liar emellertid
under 1935 inträtt till följd av ingångna handelsöverenskommelser
mellan Sverige ocli Italien. Under årets åtta första månader har vår
export till Italien uppgått till 19,3 och importen från Italien till 16,i
milj. kr.
Dessa överenskommelser, som trädde i kraft den 1 juli detta år,
innefatta dels ett allmänt avtal ocli dels ett clearingavtal.
Handelsavtalet har från italiensk sida åsyftat att bringa till stånd en jäm-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
