Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Tre val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av det nybildade »frie folkeparti», som representerar den bekanta
L.S.-rörelsen och nu för första gången deltog i en valrörelse.
I Nordslesvig hade tyskarna stora röstökningar, som särskilt gingo
ut över venstre och den sönderjydske ledaren H. P. Hanssen. Till stor
del var det sannolikt nationalsocialistiskt inflytande och från
Tyskland organiserad agitation, som här gjorde sig gällande, och
valsiffrorna innebära måhända ett varsel om kommande utrikespolitiska
komplikationer, vilka med hänsyn till det danska försvarets
nuvarande ställning kunna bli nog så allvarliga.
Det nya folketingets sammansättning blir följande (1932 års siffror
inom parentes): konservative 26 (27), venstre 28 (35), frie folkeparti
5 (3), radikale venstre 14 (14), socialdemokrater 68 (62), kommunister
2 (2), Retsforbundet 4 (4), slesvigska partiet (tyskarna) 1 (1).
Socialdemokraterna ha alltså fortfarande ingen självständig majoritet;
därtill skulle erfordras minst 75 röster. Men det är tillräckligt att
radikalerna avstå från att rösta; deras aktiva stöd är icke längre
nödvändigt, och i varje fall betyder valet en mycket stor framgång
för Stauning personligen, något som också märktes på hans tämligen
självsäkra framträdande vid vår egen statsministers 50-årsdag
härförleden.
Om orsakerna till det borgerliga nederlaget äro meningarna delade.
På sina håll, icke minst i Sverige, har man gjort ett stort nummer
av de agitationsmetoder, som praktiserats av den danska högerns
ungdomsrörelse. Möjligt är också, att dessa stött bort en eller annan
väljare. Men av allt att döma innebär valet knappast någon framgång
för fin och diskret agitation. I en av radikale venstres tidskrifter,
organ för f. d. handelsministern Hassing Jørgensen, påpekades
sålunda efter valet, att det särskilt var socialdemokraterna som på detta
område tagit intryck av nationalsocialismen: »Kan man i Grunden
komme det tyske Forbillede nærmere end ved at lade Drenge og Piger
i Konfirmationsalderen gaa gennem Gaderne og gentage: ’Stauning
igen! — Stauning igen!’ Idiotisk og idiotiserende Gade op og Gade
ned. Gud bevare den arme Ungdom for at komme ind under den Art
socialdemokratisk Oplysning.» Vid de gatuoroligheter som
förekommo voro också kommunisterna, såvitt man kunnat konstatera,
undantagslöst anfallande part.
För radikale venstre var den stora socialistiska valsegern ganska
ovälkommen. Åtskilligt tyder på, att radikalerna, som genom sitt
deltagande i Staunings regering hoppats vinna en plats i solen,
egentligen endast lyckats komma i skuggan av sin mäktige bundsförvant.
Vissa röster inom deras press ha också framställt en stilla undran
om det icke kanske skulle vara bättre att söka samarbete med de
borgerliga för att säkra den utslagsgivande ställningen i folketinget.
Tills vidare håller emellertid regeringskoalitionen samman, och vid
ministärens rekonstruktion efter valen skedde därvidlag endast den
förändringen, att den nära sjuttioårige justitieministern C. Th. Zahle
avgick och partiet i stället fick placera sin riksdagsledare J.
Jørgensen som undervisningsminister. De båda andra radikalerna, utrikes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
