Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det sjunde skolåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkskolekostnaderna och landskommunernas i allmänhet svagare
ekonomiska bärkraft därför ej som tidigare kan åberopas som
motiv till upprätthållandet av en nivåskillnad, måste det vara
man frestas säga ett rättfärdighetskrav, att staten företar en
sådan utjämning mellan landsbygd och städer, att
folkskoleundervisningen i princip göres likartad. Visserligen kan ej ens det
sjunde skolårets införande härvid åstadkomma full paritet, då
folkrikare samfälligheter fortfarande ha större resurser att skapa
högre skolformer och bättre fortbildningsmöjligheter, men det
betecknar ett uppnåeligt minimiprogram. Och landsbygdens
ungdom utgör både flertalet och kärnan av landets ungdom.
Vi äro visst icke främmande för att varje utvidgning av
skoltiden kan uppfattas som ett nytt tvång eller en onödig börda. En
utsträckning av skolplikten kan tynga en barnrik statkarlsfamilj
eller ett fattigt småbrukarhem; jordbrukare, som behöva barnens
hjälp i sitt arbete på gården, kunna tvingas leja arbetskraft,
vilket eljest kunnat undvikas. Med de olika åtgöranden till de
barnrika familjernas stödjande, som böra bli resultatet av den nu
inledda positiva befolkningspolitiken, borde särskilda skolbidrag
till familjer kunna inskränkas till ett minimum, därest man icke
helt vill avlasta föräldrarnas ansvar på stat och kommun. Vad
jordbrukarna beträffar, är det utan underskattning av deras
svårigheter ofrånkomligt, att det övervägande antalet av dem både
har råd att hålla sina barn i skolan ett sjunde år och säkerligen
av hjärtat önskar dem en så god skolunderbyggnad som möjligt.
Generellt måste i varje fall gälla, att det icke bör innebära större
svårigheter för de nu »barnbegränsade» hemmen att hålla t, ex.
tre barn i skola i sju år än för de barnrika familjerna hittills att
hålla t, ex. fem barn i skola i sex år. Så länge det rör sig om en
fri elementär undervisning inom rimliga gränser, kan dessutom
icke utan rätt mot föräldrarnas ofta snäva synpunkter uppställas
det allmännas intresse att skänka ungdomen den bästa utrustning
för kommande insatser i samhällsarbetet.
Frågan om det sjunde skolåret framstår främst som en
landsbygdsfråga. Även om det sjunde skolåret för enskilda
familjeförsörjare kan vara ovälkommet, föreligger det skäl att insätta
det i ett vidare socialt sammanhang. Rationaliseringen inom
jordbruket har lett till att detta numera ej i samma utsträckning
som tidigare har behov av arbetskraft på vintern. För det första
innebär detta, att en jordbrukareson lättare kan avvaras från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
