Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Företagare och andra arbetare. Av K. F. Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med denna inställning för ögonen kan man visserligen icke
försvara men i någon mån förklara den glädjefattiga propaganda,
som på sina håll bedrivits mot flit i arbetet såsom varande något
ont och mindre ärbart, vilket det vore en för arbetarna nyttig
gärning att med gemensamma ansträngningar dämpa. Dylik
inställning torde även återspeglas i en viss obenägenhet att vid
avtalsförhandlingar taga skälig hänsyn till företagets verkliga
bärkraft eller till rimliga krav på arbetstidens nyttiga användning.
Förr i världen, då man i näringslivet arbetade med mindre
enheter, var det ekonomiska sammanhanget lättare att överblicka.
Man hade då ofta ägaren-företagaren med sig i arbetet eller
dagligen synlig vid företagets ledning; man blev därvid mera direkt
medveten om, att företagets utveckling var beroende av ägarens
förtjänstmöjligheter och kunde lättare inse det nödvändiga och
det rättvisa i, att ägaren erhölle sådana inkomster, att företaget
kunde blomstra och utvecklas.
Nu däremot med våra storföretag är sammanhanget ej lika lätt
att fatta. Vi kunna i ett företag hava tusentals främmande
aktieägare, som aldrig sett företaget eller där nedlagt någon
ansträngning och som icke känna det annat än som ett börspapper med
vissa värdenoteringar och viss avkastning. Om dessa tack vare
företagsledningens och övriga i företaget arbetandes
ansträngningar få väsentligt högre inkomster, än man från början skäligen
kunnat räkna med, så frågar sig arbetaren helt naturligt: »är
detta ej en oförtjänt lotterivinst, är det ej rättvisare, att de, som
anstränga sig, i första hand få dela frukterna?» Svaret ligger
ej här i ett enkelt »ja» eller »nej». Förhållandet är komplicerat
och behöver kartläggas, på det att grupperna å ömse sidor om
linjen skola se sammanhanget klarare än som hittills i allmänhet
varit fallet.
Vi tala om »kapital och arbete» samt om striden mellan kapital
och arbete, men vi glömma därvid ofta bort en tredje part, som
härmed ber att få anmäla sitt intensiva intresse i denna strid. En
part, som därunder ofta blir illa klämd mellan sköldarna. Denna
part är företaget som sådant.
Låt oss nu betrakta företaget såsom den huvudsakliga delen i
sammanhanget; såsom den centrala parten, vilken använder sig
å ena sidan av tillgängligt sparkapital samt å den andra av
tillgängliga arbetskrafter. Företaget som sådant är det som förenar
dessa två faktorer till något brukbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
