Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 januari 1936 - Mammututredningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
från 1928 års val med dess radikala paroller eller av
huvudstads-väljarnas reaktion 1935 mot Höglundssoeialismens hänsynslöshet kan
statsministern planmässigt välja en moderatare kurs, tagande risken
av något manfall till Kilbommarna för att i stället vinna de
odeciderade på borgerlighetens vänstra ytterkant och därmed en röd
majoritet. I en sådan taktik för höstmanövern kan det Nothinska
betänkandet till stora delar lämpa sig som fälttågsplan. När t. ex. den
Schlyterska fosterfördrivningen, som märkvärdigt nog ej samtidigt
lades under hr Nothins besiktning, icke framlägges för årets riksdag,
ligger det alltför nära till hands att antaga, att statsministern givit
order om att i år lämpligen lägga vissa obehagliga frågor på is. Och
den nakna sanningen är, att en moderat socialistregering bildar
ett farligare hot mot den borgerliga staten än en radikal. Kommer
socialismen droppvis, reagerar ej svenska folket mycket däremot,
men tvingas det intaga den flaskvis, skulle det snart grina surt.
Att i dessa randanmärkningar ingå på olika förslag i betänkandet
är ogörligt. Utredningens gigantiska räckvidd befriar därifrån. De
flesta frågor förtjäna ett kapitel för sig; de flesta tillhöra också de
ämnen, som under de närmaste åren skola befinna sig i den politiska
debattens brännpunkt, icke så mycket på grund av betänkandet som
oberoende av detta. Främst bland dessa kunna nämnas näringslivets
och i synnerhet handelsidkarnas organisationsföreteelser, vidare de
fackliga sammanslutningarnas makt, utrikeshandelns ordnande,
behandlingen av xitrationaliserade arbetare, upprättande av en fond för
krisutjämning, statens förhållande till det privata bankväsendet samt
arbetsfredssträvandena. Även om samhällets förmåga av vis och
rättvis reglering av allsköns företeelser är utredningens grundtema,
vilket måste uppkalla mycket motstånd från borgerligt håll,
förtjänar likväl syftemålet i åtskilliga förslag beaktande, i fråga om
arbetsfreden stort beaktande; det är dock omöjligt att begripa, att
den föreslagna lagstiftningen rörande arbetsfreden har på något sätt
ett direkt samband med utkasten rörande rena försörjningsåtgärder
eller vunnit annat på sammankopplingen än att onödigt förhalas. I
vissa delar registreras med nöje den ökade realism i betraktelsesättet,
som redan denna hastiga utredning skänkt utredningsmännen. Man
behöver ej ta fram förstoringsglas för att upptäcka skillnaden
mellan den socialdemokratiska regeringens arbetsbefrämjande
arbetslöshetspolitik långt in under högkonjunkturen och den Nothinska
kommitténs försök att draga en bestämd gräns mellan de statliga
insatserna under hög- och lågkonjunkturer. Man konstaterar
likaledes, att icke blott hr Nothin utan även hr Severin övergivit den
gamla socialdemokratiska älsklingstanken om en statlig affärsbank;
visserligen önska de genom bankinspektionen få en vidgad statlig
kontroll över kreditgivningen, men de många rättfärdigandena av
de enskilda storbankerna ha vid genomläsningen nyhetens tjusning.
Av varningarna mot en alltför frikostig långivning åt jordbruket
som äventyrlig för dettas sunda utveckling borde regeringen fortast
ta del, då den tydligen ej tvekar att upphöja det sedan tidigare vi-
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
