Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den nya revolutionen i Sovjetryssland. Av Visitor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exportvaror, som bekant av helt annan kvalité än vad fabrikerna släppa
ut i den inhemska marknaden. Ville en rysk arbetare t. ex. erhålla
en bättre cigarrettsort, hade han att vända sig till Torgsin och där
betala dem med utländsk valuta, som han oftast fick skaffa på den
s. k. Svarta börsen till en fantastisk kurs. Stängandet av
Torgsin-butikerna innebär, att man på högre ort anser att det allmänna
läget förbättrats därhän att det inte längre behövs någon
gradering av varor och — köpare. Det kan knappast innebära att man
inte längre har behov av utländsk valuta. Så optimistiska torde
icke ens de ledande själva vara. Stängandet av Torgsin-butikerna
och införandet av en helt ny kurs för pappersrubeln har medfört
stora svårigheter för de utlänningar, som äro bosatta i SSSR,
framför allt för legationerna och konsulaten, då priserna därigenom
drivits i höjden utan like.
Priserna i Torgsin-butikerna voro avpassade till pappersrubeln
efter en helt annan kurs än vad Gosbank, »Statsbanken», förde.
Exempelvis kan anföras att decemberkursen för ett engelskt pund
var 5,65 pappersrubel, vilket den utlänning, som hade oförståndet att
växla till sig, måste betala. En bärare på en järnvägsstation betalas
med 1—2 rubel pr kolli — var och en kan sedan förstå vad
pappersrubeln är värd. Ett faktum var att pappersrubeln långa tider kunde
erhållas på den s. k. Svarta börsen för c:a 10 öre, medan statsbankens
officiella kurs låg omkring 3,50 kr. Sovjetmyndigheterna voro visst
icke omedvetna om detta förhållande. Det jobbades friskt i valuta
med centraler framför allt i de baltiska randstaterna. Den 11
januari 1936 infördes en helt ny valutaordning, enligt vilken utländsk
valuta ej längre mottogs som betalningsmedel. Åtgärden åsyftade
närmast att avstyra spekulationen men är samtidigt att anse som
ett steg på vägen till att stabilisera sovjetvalutan. I stället
fastställdes en pappersrubel = 3 francs eller i sv. mynt 78 öre. Detta
innebar, att Torgsin-butikernas klientel plötsligen fann sig
nödsakat att göra sina inköp i de butiker, som sålde för pappersrubel
och betala 78 öre för en rubel, vars köpkraft icke överstiger 10 öre.
En kraftig prissänkning är emellertid utlovad, dess genomförande
låter dock än så länge vänta på sig. Ryktena om att rubelns värde
skulle nedskrivas och om att ett nytt myntslag skulle införas ha
officiellt dementerats.
Det kaos, som alltid under den nya regimen utmärkt de ryska
järnvägarna, har i någon mån lättats, framför allt sedan
Kaganovitj blivit järnvägsdiktator. Det kunde icke i längden tilltala den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
