- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
173

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska Akademien. Några reflexioner inför 150-årsminnet. Av Gustaf Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X

XI

Svenska akademien
XII

A. af Botin

K. B. Zibet

G. Lagerbjelke
K. F. at Wingård

H. Reuterdahl
P. Genberg
K. Snoilsky
H. Hjärne

F. Böök

N. von Rosenstein

E. Schröderheim

L. M. Enberg
B. E. Hildebrand

I. R. Blom
G. F. Wirsén
B. von Beskow
K. G. Strandberg
A. Anderson
A. E. Nordenskiöld
G. Retzius

A. Noreen

B.. Bergman

K. T. Odhner
E. A. Karlfeldt
T. Fogelqvist

tin, Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt, Selma Lagerlöf, Per
Hallström och Henrik Schück fingo stanna utanför. Harald
Hjärnes inval 1903 och Karlfeldts 1904 (sedan han vid ett tidigare
tillfälle avböjt av hänsyn till Fröding) betydde ett genombrott, och
särskilt efter Wirséns död gick utvecklingen snabbt i den
riktningen, att även nu den nya skolan sent omsider kunde sägas ha
flyttat i den gamla. Det innevarande seklets andra och tredje
decennier kunna otvivelaktigt betecknas som en av Svenska
akademiens mest lysande epoker — i varje fall vad
medlemsuppsättningen angår. Harald Hjärnes, den yngre Esaias Tegnérs,
Karlfeldts, Nathan Söderbloms och Tor Hedbergs bortgång skapade
emellertid tomrum, som knappast kunna sägas ha blivit fyllda.

Den kritik, som framförts mot Svenska akademiens sätt att
rekrytera sig, har, hur befogad den mången gång varit, icke sällan
förbisett en viktig omständighet. Akademien har aldrig varit
avsedd att utgöra en församling enbart av skalder eller skönlitterära
författare överhuvud. I det tal, vari Gustav III vid akademiens
instiftande den 5 april 1786 utvecklade dess ändamål ocli program,
redogjorde han för de olika slag av ledamöter, av vilka ett
samfund av denna art enligt hans mening borde vara sammansatt.
Först hörde dit sådana, »som, brinnande av kärlek för vitterhet,

173

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 30 21:49:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free