Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 12 februari 1935 - Flottkonferensens sprängning - Sirk exit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
väl slagskeppens som kryssarnas tonnage. För de förras del har det
talats om så låga siffror som 22,000 à 25,000 ton. Tokio hyser ungefär
samma önskan, dels av ekonomiska skäl, dels emedan de stora
avstånden på Stilla Havet skulle göra Japan nästan osårbart mot mindre
fartyg med kortare aktionsradie. Motsatta synpunkter hävdas från
amerikanskt håll. U. S. A. har under normala förhållanden råd att
bygga dyrbarare skepp än konkurrenterna. Dess starka geografiska
koncentration gör, att antalet enheter är av mindre vikt. Och vid ett
eventuellt krig ined Japan skulle Förenta Staterna förlora
möjligheten att göra sig gällande i fiendens farvatten — särskilt utan baser
på Filippinerna och Guam — om deras flotta ej bestode av mycket
stora fartyg i stånd att länge operera utan fasta stödjepunkter.
Förutsättningar funnos alltså för ett engelskt-japanskt
samförstånd. Den japanska propagandan hävdade också med energi, att
Tokios förslag vore en fredsbefrämjande åtgärd, riktad mot de stora,
»offensiva» och moraliskt mindervärdiga fartygstyperna. Emellertid
tyda de sista dagarnas underrättelser på att förstämningen över
Japans sprängning av konferensen och oron över dess oavlåtliga
frammarsch på fastlandet gjort London och Washington allt ivrigare
för ett inbördes samförstånd. Engelsmännen hava blivit böjda att
högst avsevärt nedstämma sina krav på fartygstypernas minskning.
Enligt lörd Monsells nu framlagda förslag skulle slagskepp på 35,000
ton, men med 35,6 em.-kanoner som maximikaliber i stället för
nuvarande 40,o, och kryssare på 7,000 à 8,000 ton med 15,2 cm.-kanoner bäst
tillgodose världsfredens hägnande.
Av stort intresse blir att se, hur befästningsförhållandena i Stilla
Havet skola gestalta sig, om Washingtontraktatens bestämmelser även
j. detta avseende upphöra att gälla. England har redan inom deras
ram gjort Singapore till en av världens starkaste flottbaser, men nya
anläggningar på Hongkong synas ej uteslutna. Japan åter beskylles
för att i strid med traktaterna redan hava befäst såväl en del av sina
äldre besittningar i övärlden som punkter i sitt mikronesiska
mandatområde. Stora förskjutningar i det strategiska läget i Stilla Havets
västra del torde därför komma att bådas under den närmaste
framtiden.
Sirk
exit.
För ett par år sedan utkom en bok av italienaren Curzio
Mala-parte med titeln Statskuppen. Den översattes till tyska och
väckte på sin tid ganska mycket uppseende. Förf. hade företagit
sig att skildra, hur man i vär tid lämpligast bör bedriva eller
försvara sig mot »statsfientlig» verksamhet. Ett av Malapartes kapitel
bar den litet försmädliga rubriken En diktator, som aldrig blir det:
Hitler. Nå, Malaparte for vilse. Hitler blev diktator, en »Cesar i
tyrolerdräkt» för att tala den spirituelle italienarens språk. På en
annan av den tidens aspiranter för diktatorsvärdigheten hade
emellertid orden kunnat användas, nämligen på den estniske advokaten
Artur Sirk, vilken nyligen passerade Stockholm på väg västerut mot
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
