Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 12 februari 1935 - Sirk exit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
sätt än någonsin råka under ett främmande folks ok och därför firar
det den i detta slag vunna segern med fog ocli rätt som en
segerfest.» Denna formulering har ej gjorts för intet. Den vill leda
tankarna i »rätt» riktning. Hela detta spörsmål sammanhänger med
den reflex, som Hitlers franka tal om »Tysklands framtid i öster»
avsatt på dessa breddgrader. Gick Sirk Hitlers och de »tyska baroner
-nas» ärenden? Blotta antydningen är ägnad att stålsätta Päts’ och
Laidoners regemente, vilket också av andra anledningar
representerar ett stort förtroendekapital inom folket.
Sirk försökte, som tidningarna meddelat, den 8 december 1935 en
revolt i Reval. Liksom kommunistkuppen i december 1924 kom den
redan vid ingången av sig. Päts har kanske inte för intet själv
levat som landsflyktig i Finland under tsarregimen och smugglat in
»statsfientligt» propagandamaterial i sitt fosterland! Han ocli hans
män ha känt vägarna och bevakat dem. Sirk var nu hopplöst
komprometterad och med honom för övrigt också den rörelse i Finland,
som närmast kan betecknas som de estniska frihetskrigarnas
motsvarighet, Fosterländska frontförbundet (I. K. L.). Detta förhållande
liar man i Finland funnit sig lia haft berättigad anledning att
nedtysta, men att Finlands och Estlands desperados haft lätt att
finna varandra är uppenbart.
Men enkelt folk i gemen ledsnar i regel mycket snabbt på att gå
omkring i desperat sinnesstämning. Enkelt folk älskar lugnet,
ar-betsron. Sedan esterna blivit av med sitt pratsjuka och ineffektiva
parlament äro de nöjda och motse med bibehållen fattning de
förslag till statlig nyordning, som nyligen utlovats av Päts och som gå
ut på, att en folkomröstning om en ny konstitution skall äga rum
den 24 februari, Estlands frihetsdag, samtidigt Konstantin Päts’
födelsedag! Päts synes eftersträva en första kammare på 40—50
ledamöter, representerande yrken och sakkunnigeinstanser, samt en
andra kammare på 80—90 medlemmar, valda genom direkt majoritet
efter engelskt mönster. Denna folkrepresentations enda uppgift blir
att utarbeta en ny statsförfattning. Nyval komma därefter att äga
rum efter den sålunda fastställda konstitutionen och den nya
regeringen m. m. ordnas tämligen obehindrat. Detta är den närmaste
framtidens linje i estnisk politik.
Estlands folk och parlament har under den gångna, rätt så
stormiga tiden visat prov på både sinnesnärvaro och sunt förnuft. Det
finns ett ord av filosofen Curtius, som lyder så: svaghet är det enda
fel, som man ej kan förbättra. Sentensen är tänkvärd och äger nog,
tyvärr, för individen mången gång tillämpning. För Estlands del
har den ej visat sig gill. Där fanns till övermått i statens inre
organisation en svaghet, vars följder hotade att bliva ödesdigra. Men
man var i stånd att »förbättra» läget och bland onda ting välja det
minst onda. Estlands parlament visade sig kunna övervinna sig
självt, sin egen byråkratism. Det är honnör värt. Om så ej skett
hade Sirk fått skåda ut över sitt rike från Dömberget i Reval och
ej som nu levat i landsflykt.
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
