Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor 12 mars 1936
- Författarna och biblioteken
- Spanska konvulsioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
analoga med det, då en författare, som ståtar med en inkomst pa ett par
10,000-tal kronor, belönades med ett stort författarestipendium, avsett
för behövande författare. Man måste tyvärr säga, att styrelsens
förslag på denna punkt gör ett kommersiellt, för att icke säga krasst
materialistiskt intryck.
Spanska konvulsioner.
Om Spaniens historia i modern tid alltid tett sig rätt
stormig, har utvecklingen efter republikens införande
ytterligare accelererat dessa störningar av samhällslivet. Skriande
sociala orättvisor, vilka på grund av bristande förutseende inom
konservativa kretsar ostört fått förvärras, hava gjort en energisk
reformverksamhet oundgänglig. Men samtidigt har en av
missförhållandena underlättad, hatfylld agitation från vänsterflygeln
försvårat ett lugnt genomförande av dessa reformer. Och slutligen har
frånvaron av en talrik och inflytelserik medelklass vållat tvära
kastningar mellan ytterligheterna. Medelklassens plats upptages i stället
av en liten klick »intellektuella», vilkas världsfrämmande radikalism
ytterligare försvårar ett fruktbringande arbete med de
bekymmersamma realiteterna.
Republikanernas överraskande seger vid kommunalvalen i de
större städerna i april 1931 medförde monarkiens plötsliga kollaps
utan att man ens gav sig tid att avvakta resultaten från
landsbygden, vilka visade en helt annan tendens. Efter en stormig vår, fylld
av revolutionära och antiklerikala excesser och våldsdåd, valdes en
konstituerande nationalförsamling, där högern var i en försvinnande
minoritet. En ytterst radikal författning antogs, och regeringen,
under ledning av chefen för de »intellektuella», M. Azaña, förde en
ytterligtgående vänsterpolitik, präglad av dogmatisk kyrkofientlighet
och drastiska konfiskeringar av storgodsen.
Efter Azañas fall ägde nya val rum i november 1933, och härvid
vann högern — delvis troligen på kvinnornas av biktfäderna
dirigerade röster — en stor seger. Med över 200 röster blevo dess många
grupper cortes’ starkaste läger, medan vänstern sjönk till mellan
90 och 100 man, där de ytterst röda socialisterna dominerade och
Azaña endast samlade en handfull anhängare. Utslaget kom
emellertid att ligga hos centern, omkring 170 man, vilkas huvudstyrka
utgjordes av den gamle parlamentarikern Lerroux’ över 100 »radikaler»,
numera en rätt så moderat falang.
Under den följande tiden var därför Lerroux huvudfigur i
egenskap av chef för ett halvt dussin kortlivade regeringar. Men vid
hans sida framträdde alltmer ledaren för det starkaste högerpartiet,
Acción populär, den unge professorn Gil Robles. Under trycket av
dessa målmedvetna och numerärt starka krafter och som en reaktion
mot den rabiata vänsteroppositionen, där socialistledaren Largo
Caballero, »Spaniens Lenin», alltmer blev tongivande, svängde Lerroux
så småningom åt höger. Särskilt utpräglat blev detta förhållande
efter den av socialisterna och den katalanska vänstern företagna
revolten på hösten 1934, vilken nedslogs efter svåra excesser från bägge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0304.html
