Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Medelklassens kris. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett förnyat utslag av rikedomens eller den materiella bärgningens
djupa behov av komplettering med bildning och social
utmärkelse. Det ligger en viss tragik i detta, att den ökning av
tillgången på arbetskraft med högre bildning, som i nästan alla
kulturländer ställt de intellektuella inför mer eller mindre
markerade utkomstsvårigheter, egentligen är en följd av
medelklassens tidigare välstånd. Men samtidigt är detta följdfenomen ett
symptom på begynnande utrymmesbrist och överbefolkning inom
medelklassyrkena; studier och utbildning ha blivit ett medel icke
blott att vinna social befordran utan även att utfylla väntetiden
på eller att grundligare kvalificera sig för den åtrådda
samhällsställningen. Alltunder denna utveckling ha de merkantila och i
trängre mening produktiva sysslorna, särskilt det direkta
varuarbetet, på ett egendomligt sätt förlorat i anseende. Ännu i
mitten av 1800-talet betjänade de rika och förnäma köpmännen
personligen sina kunder, men senare ansågs denna del av
verksamheten vara oförenlig med deras värdighet.
Den allmänna överkvalificering av arbetskraften inom
medelklassgrupperna, vartill den allt rikligare förekomsten av
arbetskraft med högre bildning måste leda, kan givetvis icke undgå att
verka sänkande på de bildades gemensamma sociala nivå. Det
intellektuella skiktet tvingas nämligen att i allt större
utsträckning söka sin utkomst genom sysslor, för vilka det strängt taget
är överkvalificerat. Men denna sänkning av den sociala
standarden, som psykologiskt underlättas därigenom, att den i stort sett
är lika ofrånkomlig för alla, som så att säga just på grund av sin
allmänhet lämnar individens självaktning oanfrätt, utgör åter
endast ena sidan av en motsvarande höjning av den intellektuella
nivån för de mera föraktade verksamhetsfälten, dessas
rekrytering med högre kvalificerad arbetskraft. Bildningens rent
ekonomiska värdeminskning framstår i detta sammanhang som en
oundviklig konsekvens; genom sin allt vanligare förekomst
förlorar den något av sitt knapphetsvärde och närmar sig kretsen av
fria nyttigheter, till vilken läs- och skrivkunnigheten under ett
tidigare kulturskede övergått.
Den faktiska eller hotande överbefolkningen inom de
intellektuella yrkena, som försatt medelklassen och särskilt
medelklassungdomen inför absolut nya teoretiska och praktiska
problem — man skulle kunna säga besläktade med industriens
avsättningsproblem — har på grund av den bildade arbetskraftens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
