Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 15 april 1936 - Ungerns dilemma - »Vinterhjälpen» i siffror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
politiskt beroende av Tyskland. Många mena, att Tysklands politiska
inflytande därmed i längden oekså måste växa.
Handelsförbindelserna mellan Österrike och Ungern ha även lidit svårt avbräck
genom den vacklande ungerska valutapolitiken och den österrikiska
veteaccisen. Till Italien har Österrike visserligen sålt mycket men
har svårt att få betalt. Romblockets homogenitet kan måhända ytligt
förefalla ganska gedigen, men påtagliga motsättningar rymmas här
liksom hos Lilla ententen.
Men Ungerns utrikespolitik blir i sista hand beroende av de inre
förhållandena. Gömbös’ ställning blev genom valen 1934
utomordentligt stark: han kan i deputeradekammaren räkna med en majoritet
på nära 100 röster. Hans politiska åskådning har betecknats som
»progressiv konservativ». Genom vissa socialpolitiska reformer har
han också sökt visa, »att ögonblicket är inne, då borgerskapet måtte
räcka det socialdemokratiska proletariatet handen». Mer än hälften
av Ungerns befolkning utgöres av lantproletariat, levande under
mycket tryckta förhållanden. Ministerpresidenten har också sagt sig
vilja reformera de stora fideikommissen. Huruvida ban har makt att
genomdriva några radikalare åtgärder återstår att se. Så länge
analfabeterna äro uteslutna från rösträtt — och valsättet på landsbygden är
öppet — lär Gömbös ej behöva frukta någon stark socialistisk eller
kommunistisk opposition. Faran för en slags fascistisk regim under
Gömbös har då för Ungern synts mera överhängande. Att hans parti
fått ett starkt grepp om statsapparaten är i varje fall klart. Men
därest greve Bethlen fortfar med sin kamp mot Gömbös, får denne
dock svårt att bli diktator — om han nu eftersträvar att bli det.
Mot storagrarer, storbankirer och legitimister har han också att kämpa.
Besegras den begåvade ungerske ministerpresidenten av anhängarna
till en habsburgsk restauration, inställer sig på allvar frågan, om
Donauområdets problem kunna lösas på fredlig väg. Hur Ungern
skall få sina efterlängtade revisionskrav genomförda vet nog ingen.
Men näppeligen godtager det kung Carols ord till en engelsk tidning,
att kravet på en omprövning av Trianonfreden endast hör till det
förflutna, som ej existerar varken för dagens eller framtidens politiker!
Alltsedan vintern 1933/34 har den
nationalsocialistiska regimen i Tyskland iscensatt de stora
filantropiska fälttåg, som blivit bekanta under namn av »vinterhjälpen».
Själv har Hitler, när han den 10 oktober i fjol öppnade 1935/36 års
vinterhjälpskampanj kallat denna sociala hjälpverksamhet för ett det
tyska folkets krig. Formuleringen, som alltid av suggestiv makt hos
denne agitationens mästare, torde vara dubbeltydig. Dels har han
ännu en gång velat inskärpa Tysklands fredsvilja och obenägenhet
mot att indragas i militära konflikter. Dels har han velat ge kriget
en specifik inrikespolitisk mening, ej som en kulturförstörande
våldsgärning utan som ett folks uppbyggande kamp för inbördes hjälp och
solidaritet. För utomstående är det givetvis svårt att bilda sig en
säker uppfattning om vad som är sken och vad som är verklighet i
367
»Vinterh jälpen ->
i siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
