Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 15 april 1936 - »Vinterhjälpen» i siffror - Den nya politiken i Grekland. Av N. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Även om vinterhjälpens tyngdpunkt ligger i den rent sociala
understödsverksamheten, har den av regimen även prisats med hänsyn
till sin stora nationalekonomiska betydelse genom ökning av
konsumtionen och omsättningen.
Det ser ut, som om Grekland av någon vänlig
moira letts in på en ur lyckosamhetens synpunkt
sedd alldeles ny väg. Och man har ali anledning att med glädje
konstatera, att dess konung, Georg II, tydligen är en man med tur. Att
han därtill är en man att räkna med, är en kanske för mången både
där nere och på sina håll i Europa tämligen överraskande, men icke
desto mindre redan ganska klart manifesterad realitet. Och vad
höves så mera en monark i allmänhet och i Hellas i allra största
synnerhet? Veckorna och dagarna strax före hans »restauration» hade
skrivaren av dessa rader tillfälle till att på mycket nära håll följa
utvecklingen och i varje fall de politiska gissningarna så som de,
trots munkavlar på pressen och allmänt belägringstillstånd, friskt
kläcktes och kungjordes. Jag tror mig våga påstå, att mer än en
olycksprofet passade på att göra sig intressant och att det inte heller
var svårt att bliva det. Och det är i hög grad sannolikt, att mer än
en av dem, som närmast stodo för denna i Greklands moderna och
även antika historia icke så helt sällsynta händelse, egentligen hade
tänkt sig en annan utgång. Det var en mycket allmän mening, att
en monarki aldrig skulle kunna äga bestånd varken månader eller
ens veckor, om inte monarken gjorde rent hus i de icke-rojalistiska
partierna och till den ändan genast engagerade ett stort antal bödlar.
Man var tämligen viss om att den, som ivrigast arbetat på kungens
återkallande, själv hade höga planer och väntade sig en helt annan
skörd av denna nya sådd än ett visserligen hjärtligt men ändock blott
och bart tack! Grekerna voro beredda på både fascism och
»hitleris-mös» och kanske än värre. Att den nya politiken måste luta åt det
hållet, var en solklar sak. Att den motsatta,
venizelisk-konimunis-tiska politiken skulle få något tillfälle alis att göra sig hörd eller ens
komma i fråga som parti, det ansåg man vara fullkomligt uteslutet
efter den så kapitalt misslyckade marsrevolutionen. Äntligen,
jublade Venizelos’ belackare, skulle Hellas vara för ali framtid förskonat
från denne orosmakare.
Kung Georg kom och mottogs med jubel, som varade ungefär en
vecka. Hans första svåra avgörande väntade honom omedelbart ocli
förelades honom sannolikt i samma stund, han beträdde grekisk
mark: frågan om amnesti eller dödsstraff åt de hundratals politiska
fångarna. En vecka ungefär hölls bela Grekland i ovisshet och
spänning. Så kom avgörandet. Och jublet tystnade tvärt. Allmän
amnesti! Venizelos kommer igen! Grekland hade kommit tillbaka till
den gamla utgångspunkten. Hela den dyrbara och mycket omskrivna
historien skulle alltså bli ett fiasko. Naturligtvis skulle högerledareii
genera] Kondylis och hela hans anhang sätta revolutionens karusell
i gång j samma ögonblick som denne gamle olycksanstiftare kom
369
Den nya politiken
i Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
