Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysk historieforskning i brytningstider
väl dock att åskådliggöra en ny teori för historieskrivning:
bruk-barheten eller snarast nödvändigheten av en intuitiv metod vid
tolkandet av det förflutna ocli dess levande gestalter. Den unge
historikern hade utgått från kretsen kring diktaren Stephan
George och hyllade dess mening, att den »nya» vetenskapen måste
taga steget att skilja mellan vad som är värt att veta och icke
värt, att en beslutsam värdebestämning måste avgöra valet av
vad historieforskningen vill befatta sig med och återkalla till liv
med stöd av sin imagination créatrice. Albert Brackmann och
andra äldre historiske!’ vände sig då ej utan skärpa mot en
förkunnelse, som av fritt val tycktes ge sig mystiken i våld och
samtidigt ställde teknikens alla verktyg i dess tjänst. När
Brackmann förklarade, att den verkliga faran hotade från detta håll,
icke från den historiska belletristik, som odlades av Emil Ludvig
och hans gelikar i skilda länder, var det liksom ett förspel eller
sidospel till mera hårdhänta och mindre finslipade brytningar
inom tysk historisk vetenskap, brytningar som under de följande
åren allt mera tydligt ha trätt i dagen.
Vad striden gäller är i grunden möjligheten av full objektivitet,
enligt någras mening själva lämpligheten av en sådan
objektivitet som envålds och allom bjudande regel vid varje försök att
forma historiens stoff. Det är att märka, att ett sådant
bestridande av de objektiva normernas generella värde väl låter förena
sig med ett villigt anammande av den historiska arbetsmetoden,
ja med en mästerlig och allsidig behärskning av denna.
Värde-sättningen lägges emellertid målmedvetet till grund. Mer eller
mindre har det väl alltid varit så. Men nu konstitueras en
princip. Så ofullkomlig som också den »objektiva» historieskrivningen
gemenligen är, blir en gränsdragning mera komplicerad än vad
mången synes tro. När den nya läran med sin riktpunkt i
nationens och rasens samhörighet hemfaller åt ytterligheter, ter ju sig
saken enkel nog från en principiellt motsatt sida; men en sådan
pedagogisk enkelhet är långt ifrån alltid garanterad, när man
kommer tingen närmare.
Härtill sällar sig en annan och huvudsaklig omständighet.
Trots allt som inträffat är nationalsocialismen fortfarande endast
en ton, visserligen dag för dag starkare, i den tyska historiska
forskningens stora kör. Man omhuldar denna historiedoktrin på
administrativ väg, men ser vid tillfälle dess väntande adepter till
godo, vilket i allmänhet betyder ett gynnande av en yngre gene-
463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
