Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Balkans farliga centrum. Av E. Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
serbiska experten Gobtsjevitj angav befolkningen i de tre
makedoniska vilajeten till 2,9 miljoner, varav 2 miljoner serber, 58,000
bulgarer och 200,000 greker; bulgaren Kantsjev fann 2,2 miljoner
innevånare, varav 1,2 miljoner bulgarer och 220,000 greker men
bara 700 (!) serber; greken Nikolaides angav av 1,8 miljoners
befolkning blott 450,000 som slaver men däremot 650,000 som greker.
De lika starkt varierande talen för de övriga befolkningselementen
kunna här ej anges, men med turkar, albaner, kutsovlaker, judar
och zigenare kommer antalet folkslag i den makedonska häxkitteln
upp till åtta, under det konfessionerna stanna vid fyra.
Men kanske i högre grad än genom all statistik och genom allt det,
som skrivits om Makedonien i vetenskaplig form eller som
medveten eller omedveten propaganda, får man en klar och som jag
tror riktig inblick i den makedoniska frågan genom den i
översättning av A. Belin på Tidens Förlag utgivna romanen,
»Orientexpressen» av den unge holländske författaren A. den Doolard.
Denne stöder sig på det som kanske är förmer än statistiska data
och vetenskapliga bevis: på en säker och osviklig intuition, som i
hans roman givits uttryck, som närma sig stor konst. Romanen
grundas på en intim och ingående kännedom om förhållandena
inhämtad från en långvarig vistelse i landet, under vilken
författaren fullständigt levt sig in i de makedoniska slavernas
känsloliv. Därför har han också som ingen annan kunnat tolka detta
med dess för alla sydslaver betecknande återhållet lidelsefulla
temperament, som under ett hårt behärskat yttre döljer glödande
passioner och en ofta våldsam sensualitet på samma sätt som
starka strömmar kunna röra sig djupt nere i ett till synes lugnt
vatten. »Orientexpressen» har blivit något mer än en fascinerande
äventyrsroman. Den är den makedoniska rörelsens stora och
tragiska epos: ett verk, lysande som eldarna, vilka en gång tändes
på bergens kammar för att från fjäll till fjäll sprida till allt
folket över hela Makedoniens land budskapet om resningens
utbrott.
Resningen skedde 1903, och med denna första stora revolution mot
det turkiska överväldet börjar boken. Då föddes i skenet av
upprorselden, bokens hjältinna, Milja Drangov. Genom hennes liv,
hårt och dystert och tragiskt, som landets eget, få vi följa den
makedoniska rörelsens utveckling genom de åtta krigsåren och
bevittna dess urartning och förfall, då den efter kriget så att säga
försökte överleva sig själv. Nu har den runnit ur i sanden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
