Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Polens affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Av aktuellt intresse är frågan, huruvida det officiella
samförståndet mellan den polska republiken och det nationalsocialistiska
Tyskland bör tolkas, som om den offentliga meningen i Polen skänkt sitt
förtroende åt nationalsocialismens fredsförsäkringar. På denna fråga
kan man nästan med bestämdhet svara, att man antingen betraktar
fördraget med Tyskland som ett »oundvikligt ont», i vilket man
tillfälligtvis måste finna sig, eller bestrider dess ändamålsenlighet över
huvud. I den polska pressen diskuteras dock livligt återgång till den
tidigare franska orienteringen. Med hänsyn till dessa uttalanden
erhåller den franske generalstabschefen Gamelins besök i Polen och
Smiglys återvisit i Paris en politisk betydelse av största
räckvidd. Beaktas bör också uppgiften, att Polen hos Frankrike nyligen
sökt ett större lån för rustningsändamål. Man kan med ali
sannolikhet antaga, att Polen genom de nya rustningarna vill befästa
sin säkerhet ej blott mot öster utan också mot väster. Detta säger
ganska mycket, om hur Polen uppfattar vänskapsfördraget med
Tyskland i fall av fara.
I verkligheten bereder den västlige grannen ofta Warschau stora
bekymmer. Ett tydligt exempel härpå är Danzigfrågan, som senast
aktualiserades i början av juli i år. I samförstånd med Berlin hade
presidenten för Danzigs nationalsocialistiskt regerade senat, Greiser,
gjort en framstöt mot Folkförbundet med kategoriskt krav på
upphävandet av protektoratet över fristaden. Vid ett samtal med en
representant för Daily Express förklarade Greiser, att han »vore
färdig med N. F.». Med andra ord, han skulle ignorera Genève och dess
kommissarie i Danzig, Mr. S. Lester. Senaten övergick från ord till
handling; den upplöste oppositionspartierna och satte de politiska
friheterna ur kraft. Greisers uppträdande i Genève och senatens
aktion ge vid handen, att Danzig helt kommit i Det tredje rikets
farvatten. Och även om den formella anslutningen till Tyskland
tillsvidare uteblir, så ger dock den nya kursen Polen orsak till allvarliga
farhågor. Polen har det största intresse av status quo; utvidgandet
av det tyska inflytandet på Weichselmynningen, de viktigaste
järnvägslinjerna vid den baltiska kusten och Danzigs hamn skulle
betyda en kränkning av Polens rättigheter och skapa ett
osäkerhetstillstånd vid Östersjön för landet. Det är därför mycket begripligt,
att Greisers uppträdande mot N. F. framkallat väldiga
protestmöten i Polen. Efter långa förhandlingar har det lyckats polska
utrikesdepartementet att klarera tvistefrågan så långt denna har
avseende på förhållandet till Polen. Greiser har avgivit försäkran, att
Polens rättigheter i Danzig icke skola antastas. Vad Danzigs
förhållande till N. F. beträffar, betecknas detta som en angelägenhet
mellan fristaden och Genève. Man kan dock lämna därhän, om detta
resultat kan anses som en rationell lösning.
Polen är ett agrarland, och jordbruket genomgår sedan flera år
tillbaka en svår kris. Enligt officiell förklaring från en polsk minister
har jordbrukarnas nöd fått en förskräckande karaktär; i många
områden är eländet nästan gränslöst. Bondeoroligheter och lantarbetar-
41 — 36461. Svensk Tidskrift 1936.
589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
