Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - 1936 års kyrkomöte. Av Carl Ernst Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1936 års kyrkomöte
En viktig ecklesiastik lönefråga fick av kyrkomötet sin
bekräftelse, när detta med i protokollet uttalad tacksamhet godkände
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut angående ändrade grunder
för biskoparnas avlöning, vars bestridande härigenom överflyttas
på kyrkofonden, vilken samtidigt övertar den hittillsvarande
biskopslöneregleringsfonden. Den i hög grad otidsenliga ojämna
lönefördelningen biskoparna emellan, som i förening med vissa
byggnads- och underhållsskyldigheter gent emot biskopsgården
på sina håll lett till rena oefterrättligheter, har härmed äntligen
fått sin justering, sedan biskopslönerna nu fixerats och satts i
jämnhöjd med landshövdingarnas. Med denna lönereforms
genomförande bortfaller också ett ofta åberopat hinder för den
välbehövliga stiftsreglering, som ännu alltjämt väntar på sin
lösning ocli vars angelägnaste detaljer äro kraven på särskilt stift
för Stockholm ocli för återupprättande av Kalmar stift —
önskemål, som av årets kyrkomöte på nytt understrukits med
anledning av undertecknads motion om ett stift med biskopssäte i
Kalmar. Nu kunna nämligen ej längre ekonomiska hinder
åberopas för inrättande av behövliga nya stiftsstyrelser, enär
kyrkofondens medel väl torde räcka till för ändamålet. Behovet av
särskilt de båda nämnda stiftens inrättande är ju också sedan länge
fulltygat.
En annan grupp ecklesiastika tjänstemän, nämligen klockare,
organister och kantorer, ha däremot på grund av olika
uppfattning hos riksdag och kyrkomöte ännu ej fått sin löne- och
boställs-fråga ordnad. Efter motioner av biskop Aulén m. fi. och Håkan
Ohlsson avlät mötet nu ånyo underdånig skrivelse i ärendet. I
detta sammanhang kan påpekas, att kyrkomötet nu efter motion
av herrar Ljung och Thulin ingick till Kungl. Maj:t med
anhållan, att det år 1861 lämnade medgivandet för kvinna att förestå
organistbefattning nu måtte utsträckas att omfatta även
klockaresyssla, som är förenad med organist- eller kantorsbefattning eller
med båda, utan att särskilt tillstånd därtill skulle behöva sökas.
Jag övergår nu till en kort redogörelse för de viktigaste
frågorna av mera direkt själavårdande natur.
Dit räknar jag då, ehuru efter motionären professor Holmquists
i Lund uppläggning av frågan saken även har andra sidor, en
framställning till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning an-
681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
