Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Sjörustningar, flottavtal och marina typfrågor. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Biörklund
byggandet av en ganska mäktig tysk örlogsflotta. Det får anses
sannolikt, att såväl England som Tyskland hava intresse av att
intet sker, som kan uppriva grunderna för detta 1935 års
samförstånd. Från tysk sida är det givetvis ytterst viktigt att icke vid
krigiska förvecklingar behöva räkna med England såsom fiende.
Hitlers deklarationer i denna sak kunna icke misstydas. Man vill
återuppbygga det tyska riket utan att bliva intvingad i 1914 års
ofördelaktiga maktkonstellation. England har även intresse av
att icke Tyskland stöder ett italienskt marinpolitiskt
utvidgningsprogram i Medelhavet. Tysklands aktier på den marinpolitiska
börsen hava därigenom avsevärt stigit.
I rättvisans namn skall icke fördöljas att tanken på
internationell rustningsbegränsning är klok och riktig och att den
framsprungit ur en ärlig önskan att motverka den militära
spänningsökningen i världen. Att denna strävan icke lyckats bättre
beträffande lånt-, sjö- och flygrustningar än som skett, är förvisso
beklagligt. Beträffande begränsningen av sjörustningarna befinna
vi oss i sagda hänseende nu ganska nära nollpunkten. Det är ur
denna synpunkt, som man måste se 1936 års preliminära,
kvalitativa flottavtal.
Nu några ord om detta avtal.
Vid det förhållandet att de kvantitativa
begränsningssträvandena gjort skeppsbrott, har det förvisso icke varit lätt att
uppfinna, huru problemet ånyo skulle angripas. Vårt land, som städse
ärligt strävat att medverka till en allsidig och rättvis
rustningsbegränsning, har alltid hävdat, att denna borde i första hand vara
kvantitativ, vid behov kompletterad med kvalitativ och budgetär
begränsning. Det nya avtalet går däremot på helt andra linjer,
vilket ur logisk synpunkt är beklagligt.
Om det t. ex. gällde att nedbringa förekomsten av skjutvapen
bland allmänheten i ett samhälle till ett minimum och man i denna
vällovliga avsikt bestämde, att de som hava råd att hava revolvrar
av stor kaliber skulle hava rättighet därtill och att de fattigare
skulle hava rätt att innehava målskjutningspistoler av allenast
en mycket begränsad kaliber, men att däremot skjutvapen med
mellanliggande effekt icke finge förekomma, så skulle en dylik
lagstiftning säkerligen ur mer än en synpunkt komma att betraktas
såsom »klasslagstiftning».
I engelsk press har ej heller saknats uttalanden om att man
givetvis förstår svårigheten för mindre länder att godtaga den
692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
